Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Nordisk tidskrift. 1882.
ROSENBERG, GEOGRAFISKT-STATISTISKT HANDLEXIKON ÖFVEE SVERIGE.
samt slutligen de af författaren genorn personlig efterforskan hos en
skilde vunna muntliga upplysningar. Med ett sådant material erbjuder
detta verk all garanti, som gärna är tänkbar, för pålitligheten af sina
uppgifter, hälst författaren, såvidt anmälaren af några genom honom
kontrollerade detaljer kan våga sluta, med omsorg och god plan synes
tillgodogjort sig de rikhaltiga upplysningar, som varit honom tillgängliga.
Verket sysselsätter sig hufvudsakligen blott med de nutida förhål
landena, men angifver också dem, synnerligen alt, som rörer det prak
tiska lifvet, med hvad man kunde kalla en koncis fullständighet. Be
lägenhet, samfärdsmedel, näringar, uppskattningsvärden, folkmängd med
mera dylikt angifves städse kort, klart och tydligt. Beskrifuingar uti egent
lig mening förekomma däremot icke. Den utförlighet, som egnas större
städer och vigtigare orter, förer aldrig till någon som hälst utmålning
eller några omdömen utöfver sferen af faktiska uppgifters framläggande.
Verket är en geografisk och statistisk materialsamling, lexikografiskt
ordnad, ej en land- eller folkskildring.
Men värdet af en sådan samling, hälst när densamma så nära som
denna nalkas fullständighet, är omisskänligt. Den praktiske mannen
har, likaväl som vetenskapsidkaren, ett mångsidigt gagn att därur hemta.
Köpmän, industriidkare, agenter af alla slag, sakförare, ämbcts- och
tjänstemän behöfva, liksom äfven själfva ämbetsverken såsom sådana
samt pressens folk, kommunalstyrelsernas, riksdagens och landstingens
ledamöter, för att ej tala om fattigvårdsstyrelser, prester och andra,
dagligen och stundligen förvissa sig om gårdars äfvensorn större orters läge,
deras rätta administrativa och judiciclla öfverhet m. fl. andra dem
rörande omständigheter, hvilka här meddelas. Och äfven forskaren,
främst på det geograliskt-statistiska området, men äfven på andra, så
som språkvetenskapens, odlingshistoriens, naturkunnighetens m. fl. ve
tenskapsgrenars, skall stundom af dessa namnlistor kunna draga ganska
öfverraskande slutsatser eller vinna oväntade upplysningar. Huru rita
t. ex. ej gårdsnamnen ofta helt andra skogsgränscr, än den nutida kar
tan vet af, huru upplysa de oss ej ofta om forntida sjöar och farleder,
huru uppenbara de ej vissa näringars spridning, hvilka vinkar gifva de
ej om åtskilligt villebråds forntida förekomst med mera dylikt? Hvilken
ledning gifva ej de i dem gömda personnamn och äfven rena nomina
appellativa till utredande af de gränser, i hvilka skiljaktig folkfrän d
skap fordom delade landet, hvilken inblick skänka ej de i dem för
varade gudanamn i den äldsta kultens olikhet i olika landsändar med mera
dylikt. Med blicken fäst på mångsidigheten af det gagn, ett verk
sådant som detta sålunda är eguadt att uträtta, måste man lifligt önska,
att de på detsamma nedlagda mödor, hvilka otvifvelaktigt varit större
än de flesta ana, måtte efter förtjänst blifva erkända och lönade.
st.
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
