Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF BJÖRLIN, SVERIGES KRIG I TYSKLAND A REN 1805 1807.
Sveriges krig i Tyskland åren 1805—1807 af GUSTAF BJÖRLIN. Stockholm
1882.
Ett originalarbetc i svensk krigshistoria bör alltid kunna påräkna
en viss uppmärksamhet redan på den grund att dylika arbeten bos oss
förekomma så ytterst sällan, och detta oaktadt vi ega en krigshistoria,
så rik och så lysande som trots något annat land, till folkmängd och
betydenhet jämförligt med vårt. Men äfven o.m våra krig i allmänhet
hade varit mindre bragdrika och mindre tilltalande för fosterlandskäns
lan, så hade historien därom i alla fall varit förtjänt af en omfattande
bearbetning, ty först genom att noggrant studera och kritiskt belysa
såväl segrar som nederlag och vi äro ej vanlottade på någotdera
slaget kunna af dem hemtas de lärdomar, som framfarna tiders hän
delser, rätt uppfattade, alltid skänka det efterlefvande slägtet.
Naturligtvis är det i första hand den militäre fackmannen, som af
ett krigshistoriskt arbete kan draga någon egentlig nytta, men äfven
för utom yrket stående personer kunna skildringar af ifrågavarande
slag erbjuda åtskilligt af intresse. Detta beror dock i väsentlig mån
pä, huru dessa skildringar äro skrifna, om de endast röra sig kring
nakna fakta, så att krigshärens marscher och rörelser samt antalet döda
och sårade i de särskilda bataljerna utgöra det hufvudsakligaste inne
hållet, eller om de äfven söka att genomtränga och belysa själfva den
tid, hvarunder de skildrade händelserna inträffat, och således, med an
dra ord, söka skaffa en politisk och kulturhistorisk bakgrund till de
krigiska taflor, som upprullas. Så bör en krigshistoria skrifvas, och
så har äfven förf. till ifrågavarande arbete fattat sin uppgift, samt
hvad bättre är, också löst densamma på ett sätt, som onekligen kräfver
erkännande.
Kapten Björlins skildring öfver kriget 1805—1807 kan nämligen
enligt vårt förmenande, åtminstone i flera stycken, läsas med nöje af
hvilken bildad läsare som hälst. Särskildt gäller detta omdöme de
kapitel, som afhandla den politiska ställningen, uniform och utrustning
inom den svenska hären, officerskorpsens sysselsättningar och allmänna
bildningsgrad i början af detta århundrade m. m. Naturligtvis före
komma äfven sådana ställen, där det fordras fackmannens hela intresse,
för att man, utan att tröttas, skall kunna följa förf., såsom vid redo
görelserna för de ofta upprepade marscherna och kontramarscherna, för
truppernas förläggning under de olika perioderna af kriget o. d., som
visserligen måste beaktas i ett krigshistoriskt arbete, men som af lätt
insedda skäl saknar förmåga att i någon högre grad fängsla den läsare,
hvilken icke gör det afhandlade kriget till föremål för ett särskildt
studium.
550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
