- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
632

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HØFFDING, PSYKOLOGI.
det enklaste och mest sammansatta. Den stora, altför länge förbi
sedda sanningen, att »alt som rör sig i medvetandet, lifvets högsta
form, betingas af dess plats i det stora verldssammanhanget», rubbar
icke människans höghet. Det är väl intet tvifvel, säger hr Høffding,
att till och med dess allra högsta verksamheter äro bundna vid mot
svarande hjärnefunktioner, men, tillägger han, »ingen melodi är för
upphöjd att uttryckas i notskrift». Alt lif består i det inres lämpning
till det yttre, en korrespondens mellan varelsen och dess omgifning,
utvidgad åt alla håll och i alt flere komplikationer; af en enformig
massa utbilda sig genom en oupphörligt fortgående arbetsfördelning
alt finare differensierade organ, medan samtidigt de löst aggrege
rade partiklarne förbinda sig till en alt fastare, individuelt bestämd
enhet. Sinnesverktygens ännu stundom förekommande vikariat är ett
minne från den tid, då en simpel slemblåsa, så godt den kunde, måste
tjänstgöra både för nutrition, varseblifning och rörelse. Sådan är, som
man vet, Spencers evolutionslära.
Människan, såsom summan och höjdpunkten af hela den öfriga
skapelsen, har ofta blifvit kallad en verid i smått, mikrokosmos; med
större rätt ännu kunde hon kallas en mikropoliteia, ett samhällsembryo.
Spencer har noggrant uppvisat likheter och olikheter mellan båda
dessa organisationer, men mer än tvåhundra år förut hade Hobbes
under allegoriens form gjort samma jämförelse. Om någon i våra
dagar företoge sig att ånyo upprita Leviathan, hvilken mängd af nya
likheter skulle han ej finna att tillägga. Han skulle då kunna visa.
hvilken förvånande massa af olikartadt yrkesarbete erfordras endast
för att hålla kroppen upprätt och hjälpa honom att gå. Magendie,
Bichat, Marshall, Hall, J. Muller, Broca, Donders, Claude Bernard och
andra fysiologiens stormän skulle hafva lärt honom att känna nya klasser
af undersåtar, nya inrättningar af alla slag, tekniska, industriella och
merkantila, upp till undervisnings- och styrelseverkens högsta centrer.
Han skulle kunna visa, hvilken mängd af underordnade förrättningar
utföres genom de lägre ämbetsverken, utan att regeringsmakten där
med behöfver besvära sig, och huru denna i sista hand genom de in
gående nerverna mottager telegrafiska budskap från de aflägsnaste
riksdelar, huru somliga af dem tills vidare läggas ad acta i minnets
arkiv, medan andra, så att säga insmuglade »under medvetandets trö
skel», icke ens registreras men ändå obemärkt finnas tillstädes, för att
en gång oväntadt uppdvka, t. ex. hos spiritistiska medier bland andra;
huru slutligen viljan, den beslutande myndigheten, genom de utgående
nervledningarna utfärdar sina förordningar, efter hvilka alla och en
hvar af statens medlemmar hafva att sig hörsammeligen rätta. Det
kunde blifva en makalös skildring af stora hjärnan, såsom det tids
enligt inrättade »kontor», där, efter en känd fraseologi, intelligensen
hade att på bestämda timmar infinna sig för att »regera». Blott i en
595

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free