Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HØPFDING, PSYKOLOGI.
punkt blefve beskrifningen ofullständig: ingen har ännu sett det
relais, på hvilket de från sinnena ingående telegrammen omskrifvas
för att bringas till förnuftets kännedom och omvändt; ingen känner
den mekanik, hvarigenom den fysiska rörelsens axelledningar kopplas
till den andligas. Här stå vi med ens inför ett omedgörligt un
knowable.
Till förklaring af detta, genom erfarenheten bekanta, samman
hang mellan hjärnan och medvetandet, eller, populärt taladt, mellan
kropp och själ, kunna enligt vår författare fyra hypoteser uppställas,
hvilka han hvar för sig underkastar en kort kritik.
a. Själ och kropp verka på hvarandra såsom två själfständiga
substanser, ungefär som makarne i ett välordnadt äktenskap. Det är
ännu i dag det stora flertalets föreställning, häri, som i åtskilligt annat,
rättrogna Cartesianer. Denna hypotes hvilar emellertid på antagandet
af ett orsaksförhållande mellan ande och materia, hvilket är förenligt
med lagen om kraftens persistens. Det fins nämligen ingen gemensam
måttstock eller likare för de båda sferernas energier, och därför faller
läran vid första försök att sträcka ut den i dess fulla konsekvens.
»Med loflig tanklöshet förbiser det praktiska språkbruket de teoretiska
svårigheterna, liksom då människorna ännu i dag mot bättre vetande
obesväradt tala om solens upp- och nedgång.»
b. Man stryker helt enkelt anden som substans och gör den till
en form för eller funktion af materien. Teorien har höga anor: ända
till Plato fans det knappast någon annan. Carl Vogts olyckliga fras,
att hjärnan afsöndrar tankar, känslor och rörelser såsom njurarne
urin, var kanske icke så illa menad; »såsom naturvetenskaplig metod
är materialismen oaugriplig, men det är en annan sak, när metoden
omskrifves till system.» Den är i sin goda rätt att betrakta hvarje för
ändring i organismen, således också i hjärnan, och hvarje därifrån här
ledd funktion såsom materiel; men när den slår sig på metafysik och
»postulerar materiens ursprunglighet såsom enda grund för all verk
samhet inom medvetandet, hvarigenom all verklighet föres tillbaka
till en rörelse i rummet, har den just vändt verkligheten ryggen,
emedan rörelse i rummet endast är gifven såsom föremål för med
vetandet och blott genom dettas egen verksamhet låter sig föreställas
och kännas».
c. Eller också kan man, med metafysisk anslutning till Berkeley,
stryka materien och låta anden kvarstå såsom det ursprungliga och
enda verkliga, en hypotes, hvilken här kallas »spiritualism», men i ett
annat arbete, och efter vår tanke lyckligare, karakteriseras såsom »verk
lighetsidealism». Men äfven om alt i gnind och botten är ande, hvaraf
fenomcnverlden endast är en yttre afspegling, äfven om ingen annan
verklighet finnes än hvad som föreställes och tänkes, »så återstår dock
alltid skilnaden mellan föreställningen om materiel rörelse och före-
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
