Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFFER NYROP, SPROGETS VILDE SKUD.
att äfven språkliga problem af en skenbart eller i verkligheten be
tydligt torrare beskaffenhet kunna under en framstående stilists hand
framträda i den intressantaste och njutbaraste form, därpå hafva som
bekant åtskilliga af prof. Es. Tegnérs arbeten utgjort lysande prof.
Hr Nyrops nu föreliggande lärospån i populär-vetenskapligt skrift
ställen jäfvar icke den förhoppningen, att han skall kunna med fram
gång egna sin populariserande talang åt ämnen, som mindre än före
varande inbjuda till populär framställning, men som icke därför be
höfva vara mindre tacksamma.
Emellertid är hr Nyrops bok af intresse icke blott för dem,
hvilka i förhållande till språkvetenskapen äro att betrakta som lek
män, utan äfven för fackmännen. Desse hafva nämligen alt skäl att
vara honom tacksamme dels för den rikhaltiga materialsamlingen,
dels för de icke få själfständiga bidrag han lernnat till förståendet
af numera dunkla uttryck och talesätt, dels ändtligen för den mera
strängt vetenskapliga »Efterskrift» om folketymologiens väsen och
rationella klassifikation —, hvarmed han sökt blidka »de filologer,
der ville mene, at afhandlingen på sine steder er for uviden
skabelig».
Med hänsyn till arbetets populära syfte är det fullt försvarligt,
att förf. i likhet med sin föregångare inom tyska literaturen, Andre
sen, icke grupperat innehållet efter rent vetenskapliga och i ämnets
egen natur liggande synpunkter, utan hållit sig till en mera utvärtes
och påtaglig indelning. Efter att i en kort inledning hafva karak
teriserat folketymologien genom skärskådande af några slående ex
empel öfvergår förf. till att meddela en rikhaltig samling af dylika,
hämtade från de danska dialekterna. Vi träffa här många verkligt
genialiska prof på bondens förmåga att genom omtydning lägga till
rätta för sig det språkliga material, som i sin ursprungliga form är
för honom ogenomskinligt, hvilket helt naturligt företrädesvis är fallet
med de utländska lånorden. Också får t. ex. carrousel finna sig i
att omstöpas till køre-sel(v), rektor till røgter, congres till konge-rejs(e),
omtydningar som i fyndighet täfia med sådana som det i Upsala
hörda skärkötteri-hod för charcuteri-bod, det västgötska teholl (d. v. s.
tillhåll) för hotell eller de värmländska stirreskåp för stereoskop, kruk
hiss för kurbits, sken-fan för Xenofon (användt som namn på en hingst).
Många af de hos förf. anförda exemplen förekomma äfven i svenska
munarter, såsom badseng (sv. badsäng) för bassin, ligparade (sv. lik
parad) för Ut de parade, talkraft för telegraf, bibelapotek (sv. bibelaptek)
för bibliotek, mundstacher (sv. muntasjer o. d.) för mustascher m. fl.
Från dialekterna i egentlig mening vänder sig förf. till Koben
havns gatspråk, som naturligtvis, liksom Stockholms s. k. busspråk,
är särdeles rikt på ofta afsigtliga förvrängningar, af hvilka många
äro för Danmark och Sverige gemensamma, t. ex.pantomin för panto-
610
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
