Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFFER NYROP, SPROGETS VILDE SKUD.
mim, manuskrift lör manuskript, undervisitet för universitet. Synnerligen
komiska äro sådana pluralbildningar som justitsrödder af justitsråd
(uttaladt justitsrod), hyfødder af byfo(ge)d. Afsigtlig kvickhet föreligger
väl i uttryck som Sarah Benrad för Sarah Bernhardt o. d., likaväl
som tvifvelsutan i stockholmsuttryck sådana som Orefus i underkjolen
eller Fåhræus under jorden i stället för Orfeus i underjorden.
Förf. behandlar sedan efter hvart annat misstydningar af tekni
ska termer, växtnamn, djurnamn, ortsnamn, hvilka kapitel åtminstone
för svenska läsare torde vara af jämförelsevis mindre intresse, hvar
efter han öfvergår till återstående folketymologier inom riksspråket.
Klart är, att inom detta de bildade klassernas tillhörighet skör
den af folketymologier icke kan vara så rik som inom dialekterna.
Dock anträffas sådana äfven här vida oftare, än man skulle misstänka,
om de också vanligen icke äro af så djärf beskaffenhet som de ofvan
citerade. För öfrigt är att märka, det de ofta försiggått på utländsk,
särskildt ofta på tysk, botten och därifrån importerats till norden,
t. ex. det bekanta syndflod (sv. syndaflod) för det ursprungliga t. sint
fluot stor flod. Den följande afdelningen, handlande om misstydda
ordspråk, ordstäf och fraser, tillhör arbetets intressantaste partier.
Många af de talesätt, som här förklaras, äro äfven gängse i Sverige,
så t. ex. »der er ugler i mosen» (äldre: »der er ulve i mosen»), »mor
genstund har guld i mund» (mund, ett nu utdödt ord med den ur
sprungliga betydelsen hand), »han er karl for sin hat» (oriktig öfver
sättning af tyskans Kerl fur seine Hut, d. v. s. sin post), »være i sit
es» (sv. »vara i sitt esse», troligen för franskans étre å son aise) m. m.
Efter att hafva egnat några sidor ät mytbildande folketymologier
och misstydda förkortningar t. ex. då L(ocus) *S(igilli) tydes som
lak-segl afslutar förf. sitt arbete med den ofvan nämda lilla under
sökningen om folketymologiens begrepp och olika arter. Ehuru
denna »Efterskrift» innehåller många goda observationer och vitnar
om en grundligare iusigt i folketymologiens väsen än man vanligen
råkar, kunna vi dock icke vara fullt nöjda med det resultat, hvartill
förf. kommer vid sitt bestämmande af folketymologiens begrepp.
Hans definition, att den »er en på lydlighed og idéassociation bero
ende naiv, til dels übevidst omformning af et fremmed eller foræl
det ord», synes oss nämligen vara dels för trång, dels för vid. Den
är för trång, ty den utesluter sådana fall för hvilka förf. inga
lunda varit blind —, där ingen »omformning» af uttrycket egt rum,
men väl dess betydelse ändrats, såsom då i svenska dialekter aktiv
fått betydelsen »aktsam», laxera betydelsen »försegla med lack», chi
kan »någonting medskickadt» o. s. v. Den är vidare för trång genom
att inskränka begreppet folketymologi till misstydningar af »frem
mede» och »forældede» ord, ty t. ex. det i Sverige ej ovanliga hand
papper i stället för halmpapper eller prestgurkor för prässgurkor m. fl.
611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
