Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFFER NYROP, SPROGETS VILDE SKUD.
dylika fall äro ju odisputabla exempel på folketymologi. Men å an
dra sidan är definitionen för vid genom att icke utestänga sådana
O O
fall, där ombildningen icke drabbar ordets hufvudbeståndsdel utan
dess formella bildningselement, hvarigenom ordet i stället för att
såsom vid folketymologieu sker bringas i genealogiskt samman
hang med andra ord af en främmande familj, öfverföres till en an-
O v
nan ordklass, hvars typ det antar; af sådan art är t. ex. omstöpnin
gen af fsv. stafkar(l) till stackare efter analogi af orden på -are
och ändringen af fsv. lydlina till lydnad efter orden på -nad. Men
äfven i ett annat afseende är definitionen för vid. Enligt densamma
skulle man under begreppet folketymologi kunna inrangera sådana
högst vanliga företeelser, som då ett ord ombildas till större likhet
med ett annat, nära beslägtadt ord; hit hör t. ex. ombildningen af
de fsv. verben ræna, kæmma, læssa till råna, kamma, lassa genom
inflytande af substantiven rån, kam, lass. Dessa och dylika fall kunna
dock icke lämpligen betraktas såsom folketymologier. Andtligen vilja
vi anmärka, att det icke synes oss rätt att uppställa »lydlighed» och
»idéassociation» såsom två koordinerade orsaker till folketymologien,,
Fastmera utgör folketymologieu till själfva sitt väsen ingenting an
nat än just idéassociationen själf, denna må sedan hafva ledt
till en »omformning» af ordet eller icke. Denna idéassociation åter
har alltid sin orsak uti eu förhandenvarande ljudlikhet, och är det
bland annat härigenom som folketymologien skiljer sig från sådana,
på likhet i ordens funktion eller användning beroende, ombildningar
som t. ex. sv. dial. ofaslig (bildadt efter obehaglig, otreflig o. d.) för faslig,
sv. rsp. sårla (efter arla) i stället för äldre sella (sidla), hvardags,
uttalet di (efter vi, /, ni) för de, joj (i antites mot nej) för jo, fsv.
födherne ok mödherne eller fcedherne ok rnædherne i stället för fcedherne
ok mödherne o. d.
Af ofvan förda resonemang framgår, att vi vilja föreslå att de
finiera folketymologi såsom »en naiv 1 association af sins emel
lan obeslägtade uttryck, framkallad afen viss Ij udlikhe t hos deras
hirfvudbeståndsdelar». Arten och graden af det inflytande, denna
association utöfvar på ettdera af de med hvarandra associerade ut
trycken, synes oss vidare böra vara don bestämmande hufvudsyn
punkteu vid eu indelning af folketymologierna i olika klasser. Man
har då att urskilja trenne hufvudsakliga fall;
1. Uttrycket ändrar sin form stundom äfven i någon mån sin
betydelse till större öfverensstämmelse med det eller de associerade
uttrycken, t. ex. sv. dial. skamdal (skandal), ombildadt efter skam ,
åkijoasj (ekipage) efter åka. Denna klass af folketymologier är den
ojämförligt talrikast representerade.
1 Jämför däremot den afsigtligt tillkomna vitsen eller ordleken, t. ex. det
tyska Zuvielverdienstovclen i stället för Civilverdienstorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
