- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
652

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ACTA MATHEMATICA.
hjälpmedel för den vetenskapliga forskningen, sä torde vi med skäl
kunna påstå, att det nya tid skriftsföretaget, om det verkligen förmår
genomföra sitt program, icke allenast icke är obefogadt, ntan i stället
i hög grad förtjänstfullt.
Vi hafva i det föregående visat, att den nya tidskriften lätt, ntan
fruktan för yttre hinder i form af redan bestående företag af liknande
art, bör kunna uppnå sitt första, mera allmänna syftemål, men ännu
lättare bör den ur samma synpunkt kunna fylla sin andra, nationella
uppgift, enär den här helt och hållet saknar både föregångare och
medtäflare. De nordiska matematiska tidskrifter, som hittils funnits
eller ännu finnas, äro nämligen väsentligen anlagda efter en helt annan
plan. Därför har också en nordisk matematiker, då han velat utgifva
en vetenskaplig afhandling, nästan uteslutande varit hänvisad till tvänne
utvägar, antingen att låta hemma införa sin skrift bland något lärdt
ö " O O
samfunds eller någon vetenskaplig institutions publikationer, eller också
att sända den till någon utländsk tidskrift. Men båda dessa utvägar
hafva, hvar och en på sitt sätt, olägenheter. 1 förra fallet blifva af
handlingarna, hopförda som de äro med en mängd andra skrifter i flere
olika vetenskapsgrenar, både lätt förbisedda och oåtkomliga eller åt
minstone svåra att erhålla, och i allmänhet torde man väl kunna säga,
att ett arbete, som på detta sätt blifvit publiceradt, är för utlandets veten
skapsmän snarare begrafvet än bekantgjordt. Vi tillåta oss anföra ett
enda litet exempel från vår egen speciella erfarenhet. Prof. Hjalmar
Holmgren utgaf 1866 en särdeles förtjänstfull afhandling Om differen
tialkalkylen med indices af hvad natur som helst, hvilken finnes införd
bland svenska vetenskapsakademiens handlingar. Vi hafva haft till
fälle att taga kännedom om åtta senare utkomna uppsatser rörande just
samma ämne, men i ingen af dessa finnes ett citat, eller ens en an
tydning om att herr Holmgrens afhandling varit författaren bekant.
Nu skulle visserligen kunna invändas, att detta förhållande beror därpå,
att herr Holmgrens afhandling är skrifven på svenska, men dels är
detta fallet med det öfvervägande antalet af våra lärda samfunds mate
matiska publikationer, dels skulle äfven exempel kunna anföras på
skrifter, affattade på utländskt språk, hvilka förblifvit för utlandet all
deles obekanta, där författaren icke själf tagit hand om deras sprid
ning. En annan hithörande omständighet, som äfven bör påpekas, är
det oskäligt höga pris, som utländska bokhandlare vanligen fordra för
nordiska separatafhandlingar. Så finner man t. ex., att en matematisk
afhandling i Upsala universitets årsskrift 1876, hvilkens boklådspris är
1 krona 50 öre, i Friedländers antiqvariska katalog 1878 utbjudes till
ett pris af 4 mark! Mot den andra utvägen, nordiska afhandlin
gars införande i utländska tidskrifter, kan anmärkas, dels att mindre
kända författare gemenligen icke vilja underkasta sig de besvär och
svårigheter, som härmed för dem äro förenade, dels att å andra sidan de fram-
615

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free