Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACTA MATHEMATICA.
stående nordiska forskarne härigenom undandraga sina landsmän den
nytta, som onekligen ligger i ett samarbete mellan äldre och yngre
vetenskapsmän. Genom den nya tidskriften (som uteslutande kommer
att begagna allmänt kända kulturspråk) skulle icke allenast de påpe
kade olägenheterna helt och hållet försvinna, utan dessutom, genom
samverkan mellan nordens och utlandets författare, en väsentligen lif
vandc och väckande inverkan på de matematiska studierna inom Skan
dinavien åstadkommas. Och om det öfver hufvud för ett folks utveck
ling i det hela är af vigt, att den vetenskapliga forskningen främjas,
så torde det vara klart, att den nya tidskriften äfven har en stor uatio
nel uppgift att fylla.
öfvergå vi nu till den frågan, huruvida Acta Mathematica verkli
gen skall lyckas genomföra sitt program, så kunna vi här fatta oss
ganska kort. Att tidskriften kommer att blifva en föreningspunkt för
den matematiska forskningens idkare i alla land, torde omedelbart
framgå däraf, att den redan bland sina medarbetare räknar icke blott
Europas tre yppersta nu lefvaude matematiker, Kronecker, Weierstrass
och Hermite, utan äfven ett större antal andra vetenskapsmän som
redan skapat sig ett erkändt aktadt namn inom vetenskapen, däribland
Schering, Fuchs, Casorati, Poincaré, Picard, Appell, G. Cantor och
Halphen. Ytterligare ett sannolikhetsskäl härför är den nationella sön
dring, som för närvarande eger rum mellan tyskar och fransmän, och
hvilken gör, att en tysk ej gärna vill skrifva i en fransk tidskrift eller
tvärtom, under det att båda med nationella sympatier omfatta ett nor
diskt vetenskapligt företag.
Att åter tidskriften värdigt skall fylla den senare, mera nationella
uppgiften, därför borgar den omständigheten, att redaktionen, hvilken
består af herrar Gyldén, Holmgren och Mittag-Leffler i Stockholm,
Daug och Malmsten i Upsala, Bäcklund i Lund, Bjerknes, Broch och
Lic i Kristiania, Sylow i Fredrikshald, Lorenz, Petersen och Zeutheu
i Köbenhavn samt Lindelöf i Plelsingfors, bland sina medlemmar räknar
framstående representanter för nordens samtliga högskolor.
Men för ett företag sådant som det nu föreliggande fordras icke
blott vctenskapligt-literärt utan äfven ekonomiskt understöd, och äfven
i detta hänseende är tidskriften väl lottad. Dess ekonomiska ställning
är nämligen redan för flere år fullt försäkrad genom frikostiga bidrag
af PI. M:t konung Oskar 11, stiftelsen Lars Pliertas minne, Letterstedt
ska föreningen samt herrar C. J. Malmsten, Ch. Hermite, Fr. P:son
Beijer, F. Kempe, H. K. Astrup, C. Ekman, N. G. Sörensen, O. Wijk,
Fr. Piper, O. Dickson, B. Kempe, W. Kempe, S. Axell, L. E. Ruben
son och C. O. Rubenson, hvarjämte statsunderstöd erhållits eller torde
vara att förvänta från Sverige. Norge, Danmark och Finland. Dessutom
har förlagsfirman F. & G. Beijer gratis åtagit sig alt bestyr med tid
skriftens distribution. Ytterligare ett stöd, hvars värde ej bör skattas
616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
