- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
48

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

sväcdet där det satt i trädstammen, om det varit Odins vilja
att han skulle burit det, »men», tilläde han, »nu får du det
icke, om du än bjöd mig allt det guld du äger».

Kung Siggeir blef vred öfver det hånfulla svaret, men
som han var en förslagen man, aktade han sig att säga något
utan uttänkte i stället en plan till hämnd.

Tvärt emot tidens sedvänja skulle kung Siggeir redan
dagen efter eller senast på andra dagen lämna gästabudet.
Völsung och hans söner sökte ej hindra honom därifrån, men
Signe sade sin fader, att hon ej ville följa kung Siggeir och
att giftermålet måste brytas, eljest skulle det draga olycka
öfver henne och hela hennes släkt. Kung Völsung svarade,
att det ej höfdes henne att tala så och att det skulle vara
honom till stor vanära att bryta sitt ord, utan att Siggeir
gifvit någon anledning därtill.

Vid afresan inbjöd nu Siggeir kung Völsung och hans
söner tillika med så stort följe de ville taga med sig, att om tre
månader gästa honom i Götaland, där bröllopshögtidligheterna
då skulle fortsättas. Völsung löfvade också att komma på
utsatt tid.

När tiden var inne, lät kung Völsung utrusta en präktig
flotta och seglade på denna med sina söner och ett lysande
följe öfver till Götaland. Han framkom sent en afton och
möttes strax af Signe, som otåligt afbidade sin faders ankomst.
Signe omtalade nu att kung Siggeir samlat en stor här, med
hvilken han ämnade öfverfalla och förgöra hennes fader och
bröder jämte hela deras följe. Hon bad därför sin far att han
strax skulle vända om och segla hem samt utrusta en stor här
och med den komma tillbaka för att hämnas Siggeirs svek.

Men stolt svarade Völsung: »Redan innan jag blef född
gjorde jag det löftet att ej fly hvarken för eld eller järn.
Detta löfte har jag hållit allt hitintills, och nu vorden åldrig,
skall jag ej bryta det. Ej heller skall någon ungmö kalla
mina söner feghjärtade. Döden undgår dock ingen. Hundra
strider har jag utkämpat; stundom har jag haft många män,
stundom få, men alltid ha vi segrat. Så skall jag göra äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free