Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
»Då tänker jag annorlunda», svarade Gisle, »ty jag skulle
vilja ge ut mycket om han ej kom hit just nu.»
Torgrim Näf bodde på Näfstad utanför Hakedalså. Han
var full af trolldom. Honom bjödo Torgrim Torstensson och
Torkel Sursson till sig. Han var ej allenast den största
trollkarl utan också en mycket förfaren smed. Man berättar nu
att båda Torgrimarna och Torkel gingo till smedjan och
stängde dörren till samt togo fram styckena af svärdet
Gråsida, hvilket Torkel hade fått på sin lott vid boskiftet. Af
dessa stycken gjorde Torgrim Näf ett spjut, som blef färdigt
mot kvällen. På spjutskaftet inristade han trollrunor. Detta
skedde på Sjöbol.
Anund från Meldadal kom till Gisles gästabud, och tog
Gisle afsides samt berättade, att Vestein hade kommit ut till
Island och ämnade sig till Hol. Gisle tog genast mycket
illa vid sig, kallade i hast sina huskarlar Halvar och Hå vard
till sig och bad dem skynda sig norrut till Anundsfjord, för
att söka reda på Vestein samt hälsa honom från Gisle och
be honom stanna hemma till dess Gisle kom till honom,
framför allt att förmå honom att ej fara till gillet. Han
lämnade huskarlarna en påse innehållande förut omnämnda
halfva penning, på det Vestein skulle tro deras ord.
Huskarlarna begåfvo sig genast åstad, först till sjöss,
så på land, tills de kommo till en bonde, Besse, som ägde
de två snabbaste hästarna i trakten. Dessa bådo de från
Gisle att få låna, och redo så in under Hästfjället där
Vestein bodde. Emellertid hade Vestein redan ridit hemifrån,
men tagit en annan väg, så att de icke träffade honom.
Då Vestein red förbi Hol, höllo tvenne huskarlar, som
blifvit oense om arbetet, på att slåss och höggo hvarandra
med liarna. VeBtein stannade och förlikte de stridande samt
fortsatte sedari färden till Dyrefjord.
Då Halvar och Hå vard fingo veta hvilken väg Vestein tagit,
skyndade de sig tillbaka så fort de kunde, och efter en stund
fingo de från vägen på höjden se tre män ridande nere midt i
dalen. I Vesterns sällskap voro nämligen två österländingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
