- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor. Andra samlingen /
110

(1906) [MARC] Author: Kata Dalström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

Halvar och Håvard påskyndade nu sin ridt för att hinna
upp Vestein, men då de ridit ett stycke, störtade båda
hästarna. Nu begynte de ropa, då Vestein och hans följeslagare
hörde dem och stannade.

Så träffade de tillsammans, och huskarlarna framförde
sitt ärende samt lämnade Gisles penninghalfva till Vestein,
som tog upp sin del ur penningbältet, och passade båda
samman.

Vestein rodnade starkt och sade: »Jag ser nog, att I
icke faren med orätt; och haden I träffat mig förr, skulle
jag också vändt om, men nu löpa alla vatten till Dyrefjord,
och dit måste jag nu rida; dock skola österländingarna vända
om. I kunnen däremot ro hem och mäla min ankomst för
Gisle och min syster».

De gjorde så, och då de kommo hem, förtaide de, hur
allt hade gått till, och Gisle sade, att nu fick det väl vara,
som det var.

Vestein drog vidare mot fjorden, där en frände lät sätta
honom öfver till andra stranden. »Var aktsam om dig», sade
han, »det kan väl behöfvas.»

På andra stranden vid Tingsöre lånte han en häst af
Torvald Gneiste, som erbjöd sig att följa honom till Gisle.
»Det kan nog behöfvas», säger han, »ty mycket har
förändrats i Hakedal, sedan du var där sist. Akta dig väl.»

Vestein red, så hästen skummade, ända tills han kom
till Hakedal. Det var klart väder och månsken. Torgrims
tjänstfolk, en dräng och en piga, höll just på att släppa in
korna: drängen dref in dem, och pigan band dem i bås.
Vestein träffade drängen, som sade: »Kom icke hit till
Sjöbol; skynda dig till Gisle och vax varsam om dig».

Då pigan kom ut från ladugården och fick se på
mannen, tyckte hon sig känna honom, och under det hon och
drängen gingo hem, tvistade de om, hvem det var. Torgrim
och de andra sutto vid elden, då de gingo förbi, och
Torgrim sporde, hvad de tvistade om. Pigan svarade: »Jag
tyckte mig bestämdt känna igen Vestein i blå kappa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja2/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free