Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min logekamrat af Jo. Jo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ett af sina väldigaste hjerteskratt kom han
så upp i vår klädloge utropande: »Hvad i Herrans
namn pratade jag för gallimatias i qväll?»
»Ah, du uttryckte dig i så sköna och
djupsinniga ordalag. Först talte du om »talla» och sedan
om »tulla» och »tunnas syndavigter. Förra gången
pjesen gafs, laborerade du med »kulna» syndavigter.
Håll dig då hellre till de »kalla», efter du tycks
favorisera dem.»
»Får jag det? Vill du ge mig skriftligt intyg
från dig som författare, att plåstra till munnen på
Kjellberg med, då han hvarenda afton står i
kulissen och hånfullt märker ord. Han vill slå vad
med mig, att jag aldrig en enda gång kommer att
säga slutfrasen rigtigt Jag kunde vinna en sexa på
vadet.»
Han fick min skriftliga tillåtelse att säga sin
omening, men när han åberopade sin vinst hos
Kjellberg, /Slog denne handen på sufflörsexemplaret och
deklamerade med sin kända tvärsäkerhet: »Här står
tunga och inte kalla; författaren kan låta tubba sig
till en dumhet privatim, men han skrifver inte in
den som ett brännmärke i sin pjes.»
Dahlqvist hade fröjdat sig förgäfves åt den
vunna sexan.
Till konstnärens ursägt må emellertid lända den
omständigheten, att ingenting är för en skådespelare
så äfventyrligt, som att ändra redan inlärda ordaly-
Nornan 1882. (L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
