- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
115

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De genuina. Skizz af Lea. Med teckning af E. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nä, för direktörn är mycket för klok att utsätta
sej för en korg», menade madamen beundrande.

Direktören hoppade till och vände sig om för
andra gången, men madamen stod der så fåraktigt
oskuldsfull, att det häftiga ord som sväfvade på hans
tunga dog bort i ett småleende.

»Jag tror att det är chokoladdags», var allt hvad
han sade, vid en blick på sin gamla pendyl. Men det
var nog för att sätta fötter under madamen, som i
flygande fart tuttade eld på fotogenköket, medan
direktörn återtog sin lorgnett och sin mönstring genom
fönstret.

* *

*



Under tiden stodo de genuina nere i folkhopen
vid centralstationen, bland de främsta som alltid. Der
deras hvassa armbågar icke hjelpte dem fram, gjorde
nemligen deras penningar det, ty de köpte sig plats
i köerna af dem de vågade erbjuda sådana, och de
ångrade aldrig dessa utgifter.

Också voro de väl kända af den vanliga
köpubliken så väl som för resten af de flesta gamla
stockholmare, hvilka vistades mycket ute på gatorna. Man
hade sett dem i så många herrans år och de sågo så
egendomliga ut. Lika långa, lika smala och kantiga,
lika klädda och lika lifliga, måste de ådraga sig
uppmärksamhet.

Kjolarne snäfvade, kapporna snäfvade, deras
hattplymer, medtagna af sol, mal och regn, voro ruggiga
och borstlika, men beslagen på deras af nötning
rödbruna väskor, dem de alltid buro med sig, glindrade
i alla fall mot dagsljuset. Och för öfrigt voro de
alltid propra, med väl vårdade löständer och med
lockar, hvilka likt en näpen rullad voro platt lagda ett
stycke ned på den magra kinden och der fasthållna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free