- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
208

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nej, tack ... dessutom ...»

»Dessutom?»

»Behöfver jag inte det der utelifvet... numera,
och jag trifs bäst hemma.»

Han såg på henne helt förbluffad, undrande om
hon menade något särskildt. Men då så ej tycktes
vara fallet, tog han afsked och gick. I portgången
stannade han, frapperad af en idé.

»Jag ordinerade henne en sak till», tänkte han,
»att bli kär. Har hon följt den ordinationen, och är
det derför hon inte behöfver den första? —
Dumheter, hvem skulle hon bli kär i? Hon känner ju inga
karlar.»

Men han gick i alla fall och såg fundersam ut
ett par dagar.

Veckorna gingo hastigt, och innan man visste
ordet af, var doktor Bure hemkommen och hans
vikarie borta, för att aldrig mera komma tillbaka. Det
hela hade gått så fort, att ej ens de påtänkta
afskeds-bjudningarna hunnos med. Horner skulle vara i
Stockholm på bestämd dag och kunde omöjligen skjuta upp
sin resa. Han fick så brådtom i sista stunden, att
hans afskedsvisiter måste bli helt korta. Hos prosten
Florenius var han endast inne några minuter kvällen
innan han for. Emilia var då händelsevis ute i ett
ärende och fick nöja sig med en hjertlig helsning från
»den rara doktorn, som det riktigt kommer att bli
tomt efter», suckade prostinnan.

Ett par dagar derefter kom Adéle in i
skymningen för att prata bort en stund med sin väninna och
utgjuta sin saknad efter den afreste. Flickorna sutto
uppe i Emilias rum och talade med dämpad röst för
att ej störa de gamlas »betraktelser» der nere.

»Ja, du har väl fått Johns helsningar genom dina
föräldrar?» sade Adéle. »Annars har jag ännu färskare,
som han gaf mig nere vid stationen, då han reste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free