- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
217

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde budet. Berättelse af Ernst Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej smakade en bit, utan sköto faten ifrån sig med
sorgset förebrående minerv då de bjödos dem, vände
prostinnan sig till fröken Bure och sade:

»Jag kan tala om, att borgmästaren har varit här
i dag och hjelpt Florenius och mig att sätta upp
testamente. När man redan står vid sin öppnade graf,
måste man tänka på att visa sig tacksam mot dem,
som ha varit vänliga emot en under ens lefnad.
Tacksamheten är en dygd, som är mycket sällsynt...
men hos de gamla åtminstone måste den finnas.»

Emilia reste sig hastigt, blek som döden, stödde
begge händerna mot bordet, som om hon ej annars
kunnat hålla sig uppe, och stirrade på modern,
medan tårarne störtade utför hennes kinder. Sedan
vände hon sig och gick långsamt ut ur rummet. De
hörde henne syssla med öfverkläderna ute i
tamburen, och då de reste sig från bordet, sågo de hennes
nedböjda hufvud skymta förbi fönstret.

»Emilia skall kanske gå till sin sömmerska», sade
prostinnan till sin man, i det hon tog hans hand och
följde honom in i hans arbetsrum.

Der fann Emilia dem om en stund, då hon kom
tillbaka från staden. Hon stannade i dörren och såg
på dem med en lång blick. De sågo så bleka och
trötta ut, der de sutto hand i hand; de hade ju också
hvarken ätit eller sofvit något att tala om pä flera
dygn.

»Vet du, Florenius», sade prostinnan med sin
milda, lågmälda röst, »hvad borgmästarinnan sade till
mig i middags, medan du talade med rektorskan?
Jo, hon sa’, att du hade varit en ovanligt duglig och
framstående prest i alla dina dagar, Florenius, och
det var bara en enda sak, som du hade gjort illa i
ditt lif, och det var att lära din egen dotter fjerde
budet.»

Det blef en paus. Men nu låg Emilia på knä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1893/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free