Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1895—Oktober 1896. Af Emil Svensén - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det skulle blifva De Geers lott att visa, att
det är bättre att öfverträffa små förväntningar än att
svika stora.
Gent emot den mäktiga folkrörelse, som i början
af 1860-talet genomdref den ena stora, af De Geer
kontrasignerade reformen efter den andra, och som
nu med oemotståndlig makt fordrade en länge
uppskjuten representationsreform, insåg regeringens chef,
att den gamla ståndsförfattningen vore på väg att af
sig själf sammanstörta, och att en sådan fara borde i
tid afvärjas, genom att regeringen toge folkrörelsens
ledning i sina händer. Gifvande efter för påtryckningen
från 1860 års liberala borgare- och bondestånd,
öfver-talade De Geer konungen att gifva sitt bifall till en
lösning af representationsfrågan i tidens anda, och en
förberedelse därtill gafs 1862 i och med utfärdandet
af de nya kommunallagarne, med hvilka Sveriges
uråldriga lokala själfstyrelse kläddes i en ny och
tidsenlig form, där endast grunderna för den kommunala
rösträtten visat sig medföra vådor, som dess
upphofs-man icke anade. Som kronan på verket framlades
inför riksdagen den 15 januari 1863 det förslag till
ny riksdagsordning, som med ett slag förvandlade den
blygsamme fackministern till den store statsmannen
och lät honom täfla med den folkkäre kung Karl XV
om främsta rummet i svenska folkets hjärtan.
Att skildra huru representationsreformen
genomfördes, det vore att våga sig på‘försöket att teckna
det märkligaste skedet i Sveriges historia efter de
ödesdigra händelserna i seklets början. Vare det nog
sagdt, att här är icke stället därtill. Nog af, — den
ständigt minnesvärda riksdagen 1865 ingick under
förväntningar, så högt spända som väl aldrig förr eller
senare i vår politiska historia. Såväl anhängare som
motståndare till den stora reformen voro fast beslutna
att våga det yttersta för hvad de hvar i sin stad höllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
