- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1903. Trettionde årgången /
164

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Wieselgren såsom litteraturhistoriker och lefnadstecknare. Af Karl Warburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från kyrklig och profan, poesi och vältalighet ända till
redogörelse för författare i historia, vetenskaper,
natu-ralhistoria och kemi. Härutinnan utgjorde den en
af-gjord gensaga mot tidsandan, som då var i hög grad
ästetisk och enbart ästetisk. Wieselgren yttrar i sin
själfbiografi, att liksom han i sin akademiska
undervisning mera sträfvade att gagna ungdomen än att
tänka på någon ny konstruktion af de tyska
filosofemerna öfver det sköna, så föredrog han som
skriftställare att i stället för att skrifva böcker i den nyaste
tyska eller franska ästetikens anda, gagna sina
landsmän med att gifva dem en skildring af fosterlandets
häfder, icke afsedd för det tiotal lärde, som ville hafva
en fullständig bouppteckning af vår litterära
kvarlåten-skap, ej heller en folkbok för den obildade mängden,
utan en redogörelse inför den medelklass mellan de
lärde och obildade, som kallar sig själf och af
allmänna språkbruket kallas den bildade. Och, frågar
han, »bör den bildade svensken ej så väl känna de
utmärkta svenska prosaisterna v. Linné, Höpken och
JBerzelius, som den visst känner de i poetiska
kalendrarna porträtterade författarne af de poetiska
stil-profven för året?»

På ett annat ställe skrifver han: »Jag har ansett
orätt att lämna dem som skrifvit vers och tal så
mycken uppmärksamhet, under det man glömmer t. o. m.
sådana, som utan att någonsin ha hållit tal, vare sig
i Grenna eller Trosa, eller skrifvit rim, vare sig
be-lönta eller obelönta, utgifvit arbeten af grundlig
forskning, af skönt spräk, af världsbildad anda, bevittnande
att författarne stodo jämns med sina samtida söder
om Östersjön i humanistisk odling, filosofiskt
skarpsinne, klassisk lärdom. Jag har ansett nödvändigt
att för rätta hedömandet och uppskattandet af den
så kallade vittra litteraturen bemärka litteraturen i sin
helhet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1903/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free