Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1901—oktober 1902. Minnesrunor af Emil Svensén (med miniatyrporträtter) - Axel Vilhelm Ljungman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af det grundlagsvårdande utskottet var också
Axel Vilhelm Ljungman (död den 27 oktober
1901, 60 år gammal) en mångårig och ifrigt arbetande
ledamot. Sina akademiska studier hade han kommit
att ägna åt zoologien, hvari han blef docent i Uppsala,
och i hvars tjänst han innehade en följd af offentliga
uppdrag, som tidigt förde honom bort från lärosätet.
Dessa uppdrag gällde närmast fiskerinäringen i hans
hembygd Bohuslän, för hvilken han utvecklade en
rastlös verksamhet, men för hvars skull han också
indrogs i vidlyftiga stridigheter. Med sitt energiska
skap-lynne fördes han från dem öfver till det offentliga
lifvet, hvilket han från 1882 såsom riksdagsman
tillhörde. I riksdagsarbetet uppgick han med lif och
själ, och om honom mer än om någon annan gäller
det i sanning, att han älskade politiken såsom en brud.
Hans gamla kamrater från Uppsala visste att om
honom förtälja, att han som akademisk medborgare lagt
hela sin själ i arbetet för att i grund och botten
reformera sin nations och studentkårens stadgar, och
bland dem väckte det ett ogement nöje, dä han i
riksdagen debuterade med ett förslag om ingenting
mindre än en fullständig omarbetning af Sveriges
grundlagar och deras sammanförande till ett enda
systematiskt ordnadt helt. Åt grundlagarnas reformerande
ägnade han sedermera såsom riksdagsman sin mesta
och bästa tid, och snart sagdt otaliga voro de
motioner, i hvilka han ville omstöpa den svenska
statsförfattningen, vare sig delvis eller i hela dess vidd. Flera
år å rad återkom han sålunda med motioner,
innehållande en i ordentliga paragrafer affattad fullständig
omarbetning af grundlagen, och där vanligtvis en
motivering på fyra sidor mynnade ut i en kläm på
omkring hundra, till lika stort som onödigt besvär och
kostnad för riksdagstrycket. Denna väldiga reformifver
härflöt dock ingalunda ur någon radikal lust att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
