Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 O
TREDJE KAPITLET
må anföras Lonicera xylosteum. Anemone nemorosa, Fragaria vesca, Viola
»lirabilis. Flera andra exempel på likartade lokaler skulle kunna anföras,
men dessa bägge må vara nog.
Klart må emellertid framhållas, att ingenstädes på lokaler af nu nämnd
art ens under de gynnsammaste markförhållanden antalet sydskandinaviska
arter blir så stort som i riktigt gynnade sydberg, naturligen i all
synnerhet sådana med kalklialtig mark. Arterna äro på silurområdet mera
spridda, några här och några där.
Ser man på de i detta arbete publicerade kartorna öfver olika arters
utbredning, finner man emellertid för ett stort antal sydskandinaviska arter,
hurusom förekomsterna rent af koncentrera sig inom Jämtlands och
Ångermanlands silur och en förskjutning af gränserna mot väster äger rum.
Äfven pä det silurområde, som finnes i Dalarne, har man exempel
på liknande förekomster. Större delen af den bekanta
Osmundsbergsföre-komsten är en nästan jämn ängsbacke, likaså Gulleråsen m. fl., och liksom
man kring Storsjön finner talrika lokaler för arter, som först vida längre i
söder och öster ha sitt egentliga sammanhängande utbredningsområde, sä
är detsamma fallet i löfskogar och ängsmarker på Dalarnes
silurområde.
Nu anförda faktiska förhållanden leda ovillkorligen till den slutsatsen,
att själfva den mark, som finns på siluraflagringarna, måste
för åtminstone många arter möjliggöra en utveckling under
mindre gynnsamma klimatiska förhållanden än de som samma
arter ovillkorligen fordra under sa m m a bredd i no m urbergsom
-råd ena.
Det framställer sig då frågan hvad det är i marken, som på detta
sätt skulle kunna kompensera en högre atmosfärisk värmemängd? Med
vår nuvarande kunskap är det ej minsta tvifvel om att detta måste vara
kalkkarbonatet, på hvilket siluraflagringarnas bergarter och de jordarter,
som framgått ur dem, äro sä jämförelsevis rika.
Härmed äro vi inne på den intressanta, men ytterst svåra frågan om
kalken och dess betydelse för vegetationen.
Den kalkrika markens betydelse för Nordsveriges vegetation.
Den påfallande skillnad, som visar sig i vissa arters utbredning inom
mellersta och södra Europas samt Alpernas skarpt begränsade kalkrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
