Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
till hvilken grupp de böra föras, men för de ej få, som intaga en
mellanställning, torde det än så länge vara nödvändigt upptaga mellan- eller
öfvergångsgrupper. Äfven om så sker, är, som ofvan redan betonats,
vår kunskap så fragmentarisk på dessa områden, att det ofta kommer
att bero på personligt tycke, hvarthän vissa arter föras. Vi ha
emellertid under årens lopp förvärfvat en tämligen ingående kännedom om de
skilda arternas uppträdande, hvadan vi hoppas att i stort sedt
grupperingen blifvit tillfredsställande. Dock är det otvifvelaktigt, att
ingående detaljstudier öfver vissa arter kunna komma att motivera
öfverförande af en eller annan art från en grupp till en annan. Beklagligt
nog tillåter ej utrymmet att i detalj för hvarje art anföra grunderna för
vår gruppering.
Rent teoretiskt borde såsom sydskandinaviska i Nordsverige räknas
alla de arter, hvilkas verkliga ekologiska utbredningsområde, d. v. s. det,
där arten »upphör att nå fullständig utveckling och att vara ett
konkurrenskraftigt led i vegetationen pä växplatser, där krafven på jordmån,
vatten m. m. finnas behörigen tillgodosedda» (G. andersson 13, s. 130),
ligger söder om Nordsveriges gräns, d. v. s. Norrland, norra Dalarne och
norra Värmland. Att säkert fastställa arternas verkliga nordgräns enligt
denna definition är emellertid för närvarande knappast möjligt, närmast
därför att florors och växtförteckningars uppgifter om frekvensen af arter,
som anses vanliga, äro synnerligen allmänt hållna och därjämte ej sällan
opålitliga. Detta gäller äfven fjälltrakterna, ehuru kanske svårigheterna
beträffande dem icke äro fullt så stora.
På grund af hvad nu anförts uppdela vi sydbergens flora i 3 stora
klimatiska grupper, mellan hvilka stå två öfvergångsgrupper:
1. Sydskandinaviska arter.
2. Ofvergångsgrupp till 3.
3. Nordiska arter.
4. Ofvergångsgrupp till 5 (björkregionsarter).
5. Fjällarter.
De återstående fördela vi i en grupp 6, omfattande genom kulturen
spridda arter, en grupp 7, innehållande arter, angående hvilka det
åtminstone beträffande flertalet kan sägas att utbredningen är ofullständigt
känd eller särskildt egenartad. Inom denna grupp utgöra de kritiska
släktena en särskild typ.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
