Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i76
åttonde kapitlet
i Hälsingland omtalade förekomsten på 6i° 11’ n. br. Där är
trädet en i utdöende stadd, verklig, uppenbar relikt.
Denna förekomst är att anse som en relikt efter trädets forna
allmänna förekomst inom dessa och än nordligare trakter. Huru omfattande
denna varit, är ännu omöjligt utreda, alldenstund ingen systematisk
genomforskning af södra Norrlands torfmossar efter eklämningar ägt rum. Några
enstaka fynd finnas visserligen, men det skulle föra för långt att här an-’
föra dem, så mycket mera som de ej äro tillräckligt många för att gifva
en öfverblick af frågan.
Utöfver nyss angifna gräns förmår eken mycket väl att under odling
gå till. I kusttrakterna odlas den med växlande framgång vid Bottenhafvet,
och ännu vid dettas nordligaste del i Torneå finnes den ek, fig. 24 visar.
Anmärkas bör, att just i trakterna kring Bottniska vikens nordligaste del
sommartemperaturen är någon grad högre än längre söderut utmed kusten.
Inne i landet ha vi rätt få uppgifter om ekens odling. Så långt in som
i Storsjötrakten i Jämtland blir den mestadels buskformig, men vid
Rosenhill på Östbergets sydöstra sida skall finnas ett 6 m. högt träd (198,
s. 114).
Medan eken i Norge går till Tingvold på Nordmöre på 6o° 18’ n. br.,
når gränsen för trädets sammanhängande utbredning i Finland till 6o° 44’.
Enstaka förekomster finnas dock norr härom, så söder om Kankaanpää
på 6i° 5’ n. br.
Ask (Fraxinus excelsior).
Detta träd står i sina allmänna fordringar på klimat, jordmån m. m.
hos oss mycket nära eken, och det har i stort sedt ganska nära samma
utbredning. En sammanställning af föreliggande uppgifter om askens
förekomst följer nedan.
Gästrikla?id. C. Hartman (112, s. 19) omtalar 1847 ask från följande lokaler i
Gäfletrakten: Kubbo; Fleräng; Abyggeby; Oslättfors; Rönnmaren ; Iggön. I andra uppl.
(115, s. 63) af Gäfletraktens växter tilläggas Sjötorp och Härnäs. Arnell (33, s. 7) anger
asken såsom det kanske vid Gästriklands allmogehem vanligast planterade trädet, hvilket
äfven flerstädes förekommer vildt, särskildt i kustsocknarna, så t. ex. på Iggön ovanligt
ymnig i inägorna vid byn. I det inre landet är den vild vid Söderfors; Stabäck i Högbo
-Kalltjärn i Järbo och Mörtebo i Ockelbo. Vid Söderfors når ett exemplar vid brösthöjd
3 m. i omkrets. Ytterligare lokaler äro enligt Arnell 1909 (i bref): Hille; Sälgemar; Edskö;
Edsköröjning; skäret Beglet; Hamrånge; Axmar i byn, i kyrkbygden, vid ån och på Näset,
å Furön (enl. Th. Öberg); Abyns- och Rogsta skogar; Viksjö; Hedesunda, Botrakten t. ex.
Kåbo och Löfåker (enligt uppgift); Stenbäcken; Furuvik; Gustafsbro; Kastet; Järfsta skogen;
Granskär. (De sista lokalerna enl. anteckning af R. Hartman). Tolfforsbäcken (120, s.
278). I UH. finnas exemplar insamlade 1878 på Limön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
