- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
100

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sär, med krusiga snöfält, synas långt ut i liafvet,
såsom vårtecken af ett polarland.

Medellxafvets strömkarl spelar sina seglare
många spratt, och af hans skämt hlir ofta allvar,
ett allvar, som man måste uthärda, huru svårt
det än är att tåla. Så kastade den oss, under
en mörk natt, ända ned mot Cap Tres Forcas
på Afrikanska sidan, och der väntade jag hvarje
ögonblick att se en corsar fordra våra pass —
kanske, för att förklara dem falska; ty, hvad
kostar det en dylik Flibustier, sjelf en afdjefvulens
exsecutorer, att beskylla redligheten för falskhet!
Att köpa sig freden af dessa röfvarestater, är
icke det att förråda den ära, man borde
upprätthålla, och är det icke lika mycket skadligt, som
det är förnedrande? — Efter ett par dagars stiltie,
hvilkas långsamhet vi förkortade med
sköldpadds-fångst och badande, er foro vi åter, att vi på nåd
och onåd voro sålda åt vindkasten, och drefvos
af dem norr ut, så att vi sågo ett grummel af
Majorca. Såsom en rodnande brud uppsteg solen
ur hafvet — såsom skaparens öga, öppnande sig
öfver paradiset. Men jag var trött vid dessa
ofta förnyade recidiver af motvind oeli tyckte
mig öfverlemnad åt en aldrig slutande oro,
livar-af det verldsbeherrskande elementet ikrinxr oss har
bilden. Så pliktar nybegynnaren för hvarje falsk
sjelfiörtröstan — så kastas upp och ner af stormen den
farkost, som sköts ut ifrån en blomsterstrand.
Riset ligger alltid bredvid oss under vår
schol-gång!

Min bot- och bättrings tid på sjön, under h
vilken jag hade så god tid med . moralen, nalkades
sitt slut. Yi upphunno Sardiniens klippiga och
tomma kust — ett dystert försvarsverk omkring
en härlig trädgård, som icke heller skickade sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free