Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkte hon med ett slags trots: »Jag undrar hvem
som har det tyngsta arbetet af oss två?»
I ett afseende var hon lyckligare än sin man:
Hon hade ingen aning om filosofi, och när hon
kunde stjäla sig till ett litet stilla ögonblick för
att fördjupa sig i sig sjelf, gick hon på helt
andra vägar än den stackars filosofen.
Hon hade inga silfverpjeser att putsa, inga
guldnipper, som hon kunde taga fram och pryda
sig med. Men i hjertats innersta vrå gömde
hon alla minnena från det första året af hennes
äktenskap, från detta sagolika jubelår. Och hon
putsade dem, dessa minnen, hon höll dem så
blanka, att de lyste klarare för hvarje år som gick.
Men när den trötta och af grämelse nedtryckta
husmodern i största hemlighet prydde sig med
dessa härligheter, var det dock icke så, att de
förmådde kasta någon glans öfver hennes nu-
varande lif. Hon visste knapt af något samman-
hang mellan den guldlockige engeln med röda
sidenband och den lille femårige gossen, som
låg och gräfde der ute på den mörka gården.
Dessa ögonblick ryckte henne ut ur allt samman-
hang, det var som ett opierus.
När det sedan ropades på henne någonstädes
i huset eller ett af barnen skrikande fördes in
från gatan med en stor skråma i pannan, gömde
hon i hast sina skatter, och med sitt vanliga ut-
tryck af hopplös trötthet lät hon sig åter gripas
af sina otaliga pligter och bekymmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
