Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än någon af de kända handskrifterna af nya
testamentets originaltext.» Kommissionen betänkte
icke, att man af samma skäl skulle kunna i gamla
test. upptaga åtskilliga apokryfer ur de sjuttio
uttolkares öfversättning, som är många
århundraden äldre än någon nu i behåll varande
handskrift af gamla testamentets grundtext.
Derjemte glömde kommissionen, att de
äldsta handskrifterna till de syriska öfvers. äro
yngre än de äldsta handskrifterna till N. T:s
grundtext.
Ett annat ställe, der sannolikt liturgiska
orsaker fått spela en alltför stor rol, är Luk.
2: 14: Ära vare Gud i höjden och frid på
jorden, till menniskorna ett godt behag — en
öfversättning, som grundar sig på textus receptus’
ἐν ἀνθρώποις εὐδοκία. Denna läsart strider
emedlertid mot både alexandrinus, vaticanus och
sinaiticus, hvilka alla tre (såsom ock Itala och
Vulgata läst) hafva εὐδοκίας. (Ära vare Gud i
höjden och frid på jorden bland menniskorna af
Guds välbehag). Här har kommissionen alltså
icke låtit Erasmi text »öfverröstas» ens af
dessa handskrifters »samfälda dom.» Och
hvarpå kan det hafva berott om ej på liturgiska
skäl? 1873 års öfversättning följde den rätta
läsarten εὐδοκίας, 1877 års återgick till receptus,
1882 års har blifvit dervid. Med anledning af
1877 års proföfv. utgaf framl. domprosten
Linder en skrift, hvars grundliga utredning af
frågan om läsarten utan tvifvel trotsar hvarje
försök till vederläggning — man må för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
