Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
personliga arbetskraften, som måste betalas mångdubbelt mot på 1860-talet, har i hög grad
ersatts med maskinkraft. Till lantbrukets fromma hava ett otal föreningar för olika
ändamål bildats, och från det allmännas sida har sörjts för att ingående undervisning skulle
stå till förfogande inom alla grader av lantbrukets folk. Men trots alla framsteg och allt
energiska arbete, så torde dock lantbruket överhuvudtaget vara den av alla här berörda
näringar, som ger sina utövare den minsta vinsten. Det är emellertid att hoppas, att
framtiden bär i sitt sköte nya utvecklingsmöjligheter. Förr var det familjens dumhuvud, som
dugde till lantbrukare, nu behöver lantbrukaren det mesta möjliga av intelligens, han skall
vara ej blott agronom och ekonom, utan även fysiker, mekaniker, kemist m. m.
Fullt så stora prov ställas måhända ej på fiskets utövare. Dock är utvecklingen mycket
anmärkningsvärd och även här har det allmänna gått i spetsen för att undervisning lämnas
ej blott om fiskemetoderna utan även 0111 sättet att skydda fiskets fortbestånd. Såsom ett
bevis på fiskets utveckling och storleksordningen av de värden, som kunna förekomma,
ehuru rätt så svåra att bestämma, meddelas några siffror angående saltsjöfisket i Göteborgs
och Bohus län. Aren 1881—85 utgjorde fiskets årsvärde 1,8 mill. kronor, var under
dyrtiden 1916—20 uppe i 29,2
mill. kronor, för att under åren
1921—25 gå tillbaka till 11,5
mill. kronor; år 1926 var
värdet 14,2 mill. kronor. År 1923
uppskattades hela det svenska
fisket till 30,3 mill. kronor,
därav kommo 22,8 på
saltsjö-fisket och 7,5 mill. kronor på
insjöfisket.
Jakten, den tredje av de
fordo 111 ti 111 a 11 äri 11 gsgren arna,
är 0111 möjligt ännu svårare
alt värdesätta än fisket och
har naturligtvis under de
gångna sjuttio åren undergått
stora förändringar. De
moderna skjut vapnen i förening
med landets ökade bebyggelse hotade villebrådet, som säkert varit mycket mera decimerat
än det är, 0111 ej genom lagar och enskildas åtgöranden jakten inskränkts. Såsom ett
kuriosum mera må anföras, att under åren 1851—60 dödades årligen i medeltal i Sverige
124 björnar, 181 vargar och 157 lodjur, år 1926 åter endast 8 björnar, 11 vargar och
7 lodjur.
Skogen, som i äldre tider ansågs så gott som värdelös, blev från 1600-talet föremål
för en skyddslagstiftning, vilken avsåg att trygga gruvornas och brukens behov av bränsle.
Härigenom och på grund av näringslagstiftningen i övrigt samt handelspolitiska förhållanden
dröjde det ända till mitten av 1800-talet, innan skogarnas avkastning kunde rationellt
utnyttjas genom sågverksindustrin. Största delen av Sveriges jord upptages av skogen. Av
de 41 mill. hektar, som med borträknande av innanvatten, är Sveriges areal, anses
numera 24,6 mill. hektar vara skogbärande mark, blott 3,8 mill. hektar åker och annan
odlad jord. Ar 1870 var skogsarealen 17,4 mill. har och åkerjorden blott 2,5 mill. har.
Siffrorna visa, vilka stora områden, som under de gångna åren tagits från den övriga
marken, vilken år 1870 utgjorde 19,1 mill. har och 1926 11,7 mill. har. När de stora
sågverken på 1860-talet blivit talrika, och en storartad export av trävaror följde, blev det
småningom klart, att skogen var en av landets stora rikedomskällor. De allmänna skogarna
Tidaholms snickerifabrik på 1870-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
