Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 85 90 95 1900 5 10
Handelsflottans nettotonnage åren 1859—1928.
giva plats åt ångfartygen, ocli dessa vika nu undan för motorfartygen. År 1875 redovisades
3,573 seglare om 424,042 nettoton, år 1928 fanns det endast 288 segelfartyg om 33,126
ton. Av övriga fartyg voro 1,149 ångfartyg om 756,018 ton, 310 motorfartyg om 267,295
ton och 756 segelfartyg med hjälpmaskin (motor) om 39,970 ton. Utvecklingen har som
bekant gått mot allt större fartyg. Ar 1860 var antalet ton i medeltal per fartyg 88
år 1900 205 och år 1928 438; för ångfartyg var medeltonnaget år 1928 657 ton och för
motorfartyg 862 ton.
Den storartade utveckling, som det svenska näringslivet kan uppvisa under de gångna
sjuttio åren, beror dock ej endast av det energiska arbete, som presterats av näringarnas
egna män. Många andra krafter hava medverkat, krafter, som berett vägen och hjälpt
förbi hindren. Näringslivets framgång är ju landets, och alla hava nog velat hjälpa till,
men ofta nog har man haft olika meningar om metoderna och medlen. Av grundläggande
betydelse bland åtgärder från statsmakternas sida är näringsfrihetsförordningen av år 1864,
som ännu gäller i sina huvuddrag och som vill giva den nödvändiga friheten vid bruket
av landets förvärvsmöjligheter. Genom handels- och sjöfartstraktaten med Frankrike 1865
antog Sverige i större utsträckning än förut frihandelssystemet. En återgång härutinnan
genomfördes åren 1888 och 1892, då nya tullar infördes och åtskilliga gamla höjdes.
Aven under senare år har upprepade gånger tullfrågor varit föremål för riksdagens behandling.
I motsats till de flesta industriländer i världen har Sverige i stort sett ej ökat sitt tullskydd
sedan världskriget, utan har näringslivet tvingats söka nya vägar och genom rationalisering,
koncentration m. m. såvitt möjligt hjälpa sig själv. Förutsättningarna härtill äro vida större
nu än förr. Skolor av alla slag fostra nu näringarnas män både teoretiskt och fackligt.
Föreningar finnas i stort antal och även på annat sätt samverka krafter, som vilja hjälpa
näringslivet. Till dessa höra framför många andra vårt bankväsen, som nått en likaledes
oanad utveckling och som tillför näringslivet dess drivande kraft, kapitalet. Banker av
olika slag samla och förvalta landets rörliga förmögenhet och bidraga såsom förläggare
för det produktiva arbetet kraftigt till näringarnas förkovran. Samtidigt tryggar ett vitt
utbildat försäkringsväsen mot risker av olika slag, som hota näringslivet. Och slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
