Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några drag ur svenska industrins utveckling sedan 1859. Arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel. Av bergsingenjör Erik Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järnsproduktionen sjunkit till
en obetydlighet (30,000 ton
år 1926), medan
götjärnspro-duktionen efter en kraftig
nedgång synes vara på väg mot
förkrigsårens omfattning (495,000
lon år 1926). Bessemermetoden
har alltmera fått träda
tillbaka för martinmetoden men
har ingalunda helt försvunnit;
tvärtom synes tillverkningen
av bessemerjärn under senare
år ha stabiliserats.
Relativt unga äro
elektro-stålmetoderna, vilka skilja sig
från martinmetoden
huvudsakligen genom att stålbadets
uppvärmning sker på elektrisk
»Förstlingen», det första lokomotivet i Sverige, lnrggt av Munktells väg. De ha kommit till
an-mek. verkstad 1847 för en gruvbana i Norberg. Vikt c:a 18 ton, ångtryck .. . . , . ,
3V2 kg, effekt 15 likr, största hastighet 10 km/tim. Efter modell. Vanuiling, Utom Vid. llllliare
stålgjuterier, huvudsakligen för
framställning av kvalitetsstål och specialstål. Det har i utlandet varit möjligt att med dessa
metoder ur sämre råmaterial framställa stål av mycket hög kvalitet, ett förhållande, som
måst inverka på Sveriges export av kvalitetsstål. Betydande insatser inom den elektriska
ugnstekniken ha gjorts av svenskarna F. A. Kjellin och I. Rennerfelt.
Anmärkningsvärd är den roll, specialstålen numera spela. I dessa ha olika
legerings-ämnen (mangan, krom, nickel, volfram, vanadin m. fl.) tillsatts för att ge stålet speciella
hållfasthetsegenskaper (hårdhet, seghet), magnetiska egenskaper, rostbeständighet o. s. v.
I samband med specialstålens ökade användning står den alltjämt växande produktionen
av ferrolegeringar (kiseljärn, manganjärn, kromjärn 111. fl.), vilken sker i elektriska ugnar.
Största delen av tillverkningen är avsedd för export.
Som självständig industri framträdde mekaniska verkstadsindustrin egentligen först på
1840-talet efter att dessförinnan huvudsakligen ha varit bunden vid järnbruken och avsedd
att tillgodose det lokala behovet av alster av mångskiftande slag. Med 1890-talet inträder
en långt gående specialisering av verkstädernas tillverkning, vilken ock i många fall börjar
inriktas på export. Den svenska verkstadsindustrins alster åtnjuta utomlands ett stort an-
Statens järnvägars snälltågslokomotiv litt. F (1914). Vikt c:a 143 ton, ångtryck 13 kg, effekt 1,600 likr, största
hastighet 90 km/tim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
