Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Yrkesutbildning inom hantverk och industri, av Martin Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning
Att bli tapetserare tar 4 år
vis men det ökade arbetstempot och
ackordslöhesystemets allt större
utbredning har ytterligare (jfr
omdömet 1918) bidragit till att minska
effektiviteten av den
yrkesutbildning som de äldre arbetarna kan ge
de unga. Den större specialiseringen
i industrins tillverkningar försvårar
även en allsidig yrkesutbildning av
den unga arbetskraften. Inte heller
ges -det någon teoriundervisning på
arbetsplatserha.
XJnder högkonjunkturer är
arbetstakten i allmänhet så högt
uppdriven’, att det ligger i
före-tagèns intresse att fortast
möjligt få in de unga i produktionen
och lära dem ett eller ett par
arbetsmoment, där de genast kan
utnyttjas. Under
lågkonjunkturer med arbetslöshet reduceras
yrkesutbildningen av yngre
arbetskraft automatiskt
Vad näringslivets organisationer
uträttar
Dessa brister är man inom
näringslivet väl medveten om. Det är
ett gammalt önskemål att få
Utbildningen på arbetsplatserna bättre
ordnad och kontrollerad. Särskilt
gäller detta utbildningen av
kvalificerade yrkesmän. .Gång efter
annan har framförts förslag om en
lärlingslagstiftning. Det har dock
inte vunnit tillräcklig anslutning.
Näringslivets organisationer har
emellertid börjat visa större
omtanke om den frivilliga
lärlingsutbildningen. Den s. k.
Arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté redovisade 1944 ett
antal av 20.000 lärlingar under
utbildning inom industrin, dvs. indu*
strin får ett tillskott av ca 5.000—
7.000 utbildade lärlingar per år (med
en lärotid av 3 à 4 år). Det anses
ligga 50 % under behovet.
Hantverket får ett motsvarinde
tillskott av högst 3.000 utbildade
ungdomar per år, vilket enligt
beräkning utgör 60 % av det behöv-1
liga antalet. Nyrekryteringen inom
industri och hantverk av
kvalificerade yrkesmän är alltså
otillfredsställande. Organisationerna försöker
nu dels öka tillströmningen av ung
arbetskraft till respektive
yrkesområden, dels ge utbildningen av
nybörjare mera ordnade former. På
förslag av ovannämnda kommitté
har inrättats ett Arbetsmarknadens
yrkesråd med fast kansli i
Stockholm och uppgift att stimulera
näringslivets parter till
överenskommelser, som kan främja
yrkesutbildningen. Normerande avtal för
lärlingsutbildningen finns utarbetade,
och man försöker få avtal till stånd
mellan parterna inom olika
yrkesområden. Därvid bygger man
avtalen på särskilda lärlingsnämnder
med lika antal representanter för
arbetsgivare och arbetare och med
uppgift att övervaka
lärlingsutbildningen inom vederbörande fack med
hjälp av lokala yrkesombud bland
de utlärda arbetarna inom
företagen. En del goda resultat av/ dessa
initiativ har redan kunnat noteras.
Flera stora industriföretag har
sträckt sitt intresse så långt, att de
inrättat egna välorganiserade
verkstadsskolor med kvalificerade lärare.
För utbildningen inom hantverket
har Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation en central
yrkesnämnd och ute i de olika
hantverksdistrikten lärling snämncjier, vartill
kommer särskilda lärlingsråd inom
ett 10-tal yrken. Dessa organ
utarbetar läroplaner, bestämmelser för
gesällpröv m. m. och samverkar
med överstyrelsen för
yrkesutbildning, som är högsta
tillsynsmyndighet för den praktiska
yrkesutbildningen i landet, vid utdelandet av
det statsunderstöd på 900 kr., som
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
