Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Yrkesutbildning inom hantverk och industri, av Martin Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning
utgår till vissa hantverksmästare,
vilka åtar sig utbildning av en
lärling, tills han eller hon blir färdig
gesäll i yrket.
Skolkostnader och elevstipendier
All undervisning i
Verkstadsskolor är kostnadsfri, i regel även
undervisningen i kvällskurser av .olika
slag, Kvällskurser för äldre elever
mea förvärvsarbete och egna
inkomster brukar dock upptaga en
viss materialavgift. I något enstaka
fall förekommer också kursavgift
> ter. Till verkstadsskolornas elever
utgår flitpengar —r från några
kronor i; veckan i början av
utbildningen till ett par tiotal kronor per
vecka i slutet av utbildningstiden.
Elever i växelundervisningsklasser
får tidvis bättre inkomster,
nämligen avtalsenliga löner under de
perioder då de praktiserar på
arbetsplatser utanför skolan.
För att göra det möjligt för
obe-medlade eller mindre bemedlade
elever att yrkesutbilda sig i
heldagsskolor utgår sedan »år 1930
behovsprövade, statliga stipendier. Dessa är
avsedda att kunna täcka
kostnaderna för elevs Vistelse vid en
yrkesskola. F. n. kan stipendierna utgå
med högst 115 kr. per månad.
jBehovet av yrkesutbildning
Den av samhället organiserade
yrkesundervisningen, som ovan
redogjorts för, är otillräcklig till sin
omfattning. Endast en ringa del av
de unga årskullarna kommer i
åtnjutande därav. I samband med
1943 års beredskapsmönstring tog
man reda på att bara 6,72 % av
ungdomen i åldern 15—18 år inom
yrkésgruppen hantverk och industri
hade fått något slag av
yrkesutbildning i skola. Till en del
sammanhänger detta med de existe-,
rande skolornas och utbildningsr
möjligheternas ojämna geografiska
fördelning, som missgynnar
landsbygdens ungdom. Det moderna
arbetslivet ställer emellertid ökade
krav på tekniskt kunnande,
förmåga att hastigt ställa in sig på nya
arbetsmetoder m. m. Om ett litet
land som vårt skall kunna hävda
sig på världsmarknaden i sällskapet
202
av< stora industriländer, behöver det
yrkesskickligt folk att sätta in i
produktion av kvalitetsvaror. Endast
genom att , öka Vårt , näringslivs
prestationsförmåga kan vi
ytterligare förbättra vår levnadsstandard.
Dessa synpunkter på behovet av en
utbyggd. yrkesundervisning har
framförts av 1946 års
skolkommission i det stora principbetänkande]^
som kommissionen avgivit på
försommaren 1948. I detta betänkande
presenteras bl. a. den plan, som de
sakkunniga uppgjort för den
framtida yrkesutbildningens anknytniäg,
till den enhetsskola kommissionen.^
föreslår.
Förberedande yrkesutbildning under
y:e skolåret
Inom denna 9-åriga enhetsskolsi;
skall det enligt kommissionens
förslag ske en differentiering av det
sista skolåret med uppdelning på
en allmän linje (9 a), en linje med
sikte på fortsatta gymnasiestudier
(9 g) och en linje med förberedande
yrkesutbildning (9 y). Den sista
linjen är närmast avsedd för elever/
som bestämt sig för en praktisk
levnadsbana och är beredda att vid
början av nionde skolåret rikta in
sig på ett visst yrkesområde. För
att underlätta valet av
framtidsyrke föreslår skolkommissionen efi
förstärkning och utvidgning av
yrkesvägledningen i klass 8 och en
kompletterande vägledning i klass 9..
Två blivande bilmekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
