- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
214

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Robotvapen och raketer, av Harald Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid invasionen i Normandie 1944 begagnade sig de allierade av raketpro
jektiler. Här avfyras en salva från en amerikansk landstignings farkost

dessa korthållsvapen befinner sig i
full utveckling.

Raketer med kort räckvidd är
främst avsedda för bekämpning av
t. ex. fartyg och flygplan. Raketerna
kan ofta styras, antingen från det
flygplan, fartyg eller landbas
varifrån det avsänds, eller också får de
själva söka upp sina mål. Härvid
påverkas rodren av impulser från
ett målsökningsaggregat i
projektilens spets, som med hjälp av radar,
infraröda strålar, synliga ljusstrålar
eller värmestrålar lokaliserar sitt
mål och söker sig dit. Man har även
diskuterat möjligheten av
projektiler som söker sig mot en viss sorts
ljudkälla, t. ex. en flygplansmotor.

Alla dessa målsökande projektiler
är äfinu på försöksstadiet.

Konstruktionssvårigheter*

Innan vi övergår till
reaktions-och raketprojektilernas
utvecklingsmöjligheter bö£ man kanske nämna
några ord om de svårigheter som
möter konstruktörerna.
. Raketernas ballistiska egenskaper
är för det första ett nästan
outforskat fält. Motorernas konstruktion
och projektilernas yttre form kräver
noggranna beräkningar och
långvariga experiment.
Gasutströmning-en sker med fruktansvärda tryck,

214

temperaturer och hastigheter och
erbjuder svårlösta problem ifråga
om kylning och erosion. Erosion av
vissa delar kan nämligen förändra
reaktionskraftens riktning och
därmed raketens banegenskaper.
Flytande bränsle måste iföras in i
förbränningskammaren i lämpliga
mängder. Sammansättningen av
drivmedlet är högst viktig. Bränslet
måste vara högeffektivt, lätt att
framställa och någorlunda riskfritt
att handskas med.

Svårigheter föreligger även om
man söker göra raketerna eller
robotprojektilerna styrbara. V1 och,
V 2 kan vid starten inställas på ett
bestämt mål, men kan sedan inte
påverkas. Vad man eftersträvar är
fjärrstyrning, ett svårlöst problem.

Fjärrstyrning

Fjärrstyrda projektiler (»guided
missiles») befinner sig fortfarande
på experimentstadiet., Närmast till
hands ligger att begagna sig av de
erfarenheter man har av radio och
radar. Om projektilens läge under
gång är känt, bör man kunna sända
korrektionssignaler och därigenom
hålla den kvar i den avsedda
banan eller eventuellt ändra banan-

Jordytans välvning begränsar
emellertid snabbt användningen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free