Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motor, av Harald Nielsen - Svensk biltillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motor
Volvos första täckta modell 1927
méd kaross ritad av konstnären
MasOlle
gade detta några energiska män att
skapa en svensk biltillverkning efter
snarlika linjer. Det resulterade i AB
Volvo, som år 1926 lade upp en
tillverkning av en serie på 1.000
personbilar och startade i en förhyrd
fabrik på Hisingen i Göteborg.
Tillverkningen av bilens huvuddelar
uppdrogs åt andra svenska fabriker
medan Volvofabriken själv utförde
hopmonteringen, målning och
färdigställände i övrigt.
All vår början bliver svår |— det
fick också Volvo-männen erfara.
Första årets planerade 1.000 vagnar
krympte i verkligheten samman till
bara 297 stycken, och den första
modéllen, vars kaross ritats av
konstnären MasOlle, kallades med
en viss ironisk biklang för »svenska
hemslöjden». Men bilen färbättrades
i snabb takt. Redan 1928 övergick
man till 6-cylindrig motor och
samma år började även lastbilar
byggas. År 1930 började verksamheten
ge vinst. Sedan gick det raskt
undan både med produktionens
ökning, modernisering av typerna och
uppläggningen av. nya. År 1933
släpptes de första lastbilarna med
Hesselman motor ut, och det första
specialchassit för bussar byggdes
påföljande år. Antalet tillverkade
vagnar, person- och lastbilar samt
busschassier, steg i en jämri kurva
från 983 stycken år 1928 till den
ansenliga siffran 7.305 år 1939. I
juni 1937 levererades deri 25.000:e
Volvovagnen, den 50.000:e i sept.
1941.
Som nyss nämnts tillverkas delar
till Volvobilarna på flera olika håll
i landet. Ändå är Volvo inte vad
man vanligen menar med en sam-5
marisättningsfabrik, ty , alla konstri^k|
tioner är Volvos egna, fastän många
av dem lämnas ut till andra fabrik
ker för tillverkning.
Uhder mellankrigstiden har
tillverkning av bussar påbörjats ock^
så ay ett par andra svensk^ företag,
nämligen Nydqvist & Holm i
Trollhättan och Motala Verkstad, båda
med användande av importerade
motorer. Den förstnämnda började 1929
men lade åter ned tillverkningen
efter några få år. Motala Verkstad
började år 1933 med s. k. självba*
rande kaross. Tillverkningen av$
vecklades emellertid i börj art av
kriget.
,Krigsåren och tiden därefter
Det andra världskriget medförde
givetvis svårigheter av många slag
för de två alltjämt verksamma^
svenska bilfabrikerna. Försäljningen i
till den ordinarie kundkrëtsen
minskade hastigt men i gengäld fick bilr|
fabrikerna omfattande militära
beställningar, och nya typer av
terränggående vagnar o. d. kom till||
Krigsåren utnyttjades för övrigt för
planering av nybyggnader och
nykonstruktioner. Volvo fick sålunda
sin traktor klar för
serietillverkning år 1944, och Scania-Vabis fick
under krigsåren sina nya verkstads-,
och kontorsbyggnader i det
närmaste under tak.
Åren närmast efter, kriget
kännetecknades bl. a. av bilhunger över
Modern Volvo-lastbil med dieselmotor
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
