Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftiga växter - Giftstadga - Gigel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
Giftstadga — Gigel
mor, kabbleka, sippor, stormhatt
m. fl.) och de flockblomstriga
(såsom odört, sprängört, vildpersilja
och andra). Potatisens vilda
släktingar äro icke sällan synnerligen
giftiga (bolmört, nattskatta m.
fl.); även bladen hos själva
potatisplantan, liksom potatisar, som
legat i ljus och blivit gröna,
innehålla ett giftämne (solanin). —
Förekomsten av giftiga växter,
särskilt smörblomarter, i bete och
foder förorsakar ofta
boskapsför-giftningar. Se även artikeln
Förgiftning samt färgplanscherna
härintill. Ett stort antal giftiga
växter ha medicinsk användning,
av andra (t. ex. tobak, opievallmo)
beredas njutningsmedel. Flera
tropiska, till föda använda
växter äro i rått tillstånd giftiga
och kunna förtäras först efter
kokning eller röstning (maniok,
taro). Som de anförda exemplen
visa, finns ej någon bestämd gräns
mellan giftiga växter och
nytto-växter. D. L.
Giftstadga. I en förordning av den 7
dec. 1906 med senare ändringar
regleras handeln med giftiga
ämnen samt vården av sådan.
Gifter-na uppdelas i l:a klassens gifter
som endast få försäljas på apotek
och 2:a klassens gifter som få
försäljas även i allmänna handeln
försedda med påskriften ”farligt
att förtära”. Giftigt ämne av
första klassen får endast lämnas ut
mot recept eller i vissa fall till
pålitlig, vuxen person som behöver
ämnet för tekniskt, vetenskapligt
eller dylikt ändamål. Hit räknas
också dödande av skadedjur. För
inköpet fordras skriftlig
rekvisition enligt särskilt formulär. —
Om villkoren för försäljning av
arsenik- eller nikotinhaltiga
beredningar som skola användas för
bekämpning av skadeinsekter eller
ohyra hos fjäderfä har
medicinal
styrelsen utfärdat en kungörelse av
den 25 maj 1935. Rbg.
Gigel kallas även gigelsärt eller
käringtand. Det är en baljväxt med
gula blommor i huvudliknande
flockar och med blad, som bestå av
3 helbräddade småblad. Gigel har
långa, trinda och mångfröiga
baljor. Mest känd bland gigel-arterna
är käringgigel eller som den också
kallas käringtand (Lotus
cornicu-latus). Den förekommer vild i
stora delar av Sverige och har fått
användning som kulturväxt endast
under speciella förhållanden. Den
är motståndskraftig mot
klöverne-matod och kan användas i stället
för rödklöver på klövertrötta
jordar. Den tål torka väl, har ringa
anspråk på jordmånen samt är
varaktig. Dock kan den ej användas
i en slåttervall, där också
rödklöver och gräs ingår, ty den
undan-tränges av klövern utom på jordar,
som äro klövertrötta. I stället bör
den användas i blandning med
slåttergräs. På lättare jordar kan
den användas och även på kalkfat-
Gigel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
