Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
Gödsling
Gröda t i öodra Sveriges slätt- och
kustbygder Sydsvenska höglandet östgötaslätten, Öland och Gotland Västra och mellersta Sveriges
slättbygder Landets övriga delar
Höstvete 250 100 150—200 100—150 100
Vårvete 200 100 150—200 100—150 100
Råg 150 100 100 100 100
Korn 250 100 200 150 100
Havre 200 100 150 100—150 100
Foderrotfrukter 300 200 250 200 150
Potatis Gräsrika slåttervallar: 200 150 150 150 150
vårgödsling 150 150 150 150 150
efter tidig första slåtter 100 100 100 100 (100)
Kulturbetesvallar med
godartat gräsbestånd
För att förbättra återväxten under hög- och
eftersommaren sommargödslas allt efter behovet
av bete en eller flera fållor med 200 kg salpeter
pr hektar efter varje avbetning.
minskas. — Fosfor- och
kalium-gödsling sbehovet (även
kalknings-behovet) beror i första hand av
markbeskaffenheten, i andra hand
av grödan. — Allmänt behov av
fosforgödsel förefinnes på de flesta
egendomar. De bördigaste
socker-betsjordarna i Skåne och på
Vadste-naslätten utgöra ofta undantag.
Fosforbehovet är särskilt
framträdande på sandartade jordar,
ävensom på flertalet mull-,
torv- och gyttjejordar.
Behov av fosforgödsling gör sig
vanligen i hög grad gällande på
kemiskt sura, dvs. kalkbehövande
jordar, i synnerhet lerjordar. Före
tillförsel av pulverformigt
superfosfat böra dylika jordar kalkas.
Vid brist på kalk sker nämligen
annars en snabb fastläggning av
fosforgödsel i en för växterna
otillgänglig form. På fosfatbehövande
jordar behövs fosforgödsling till
alla grödor. Fosforgödslingen kan
antingen tillföras med årliga givor
eller med stora engångsgivor en
gång i växtföljden. —
Erfarenheten har också lärt oss, att de intill
den äldre bebyggelsen belägna
odlingsmarkerna i regel icke äro så
fosforbehövande som de yngre,
mera i utkanterna på egendomen
belägna skiftena. — Allmänt
ka-liumbehövande äro mull- och
torvjordar samt sandjordar. Ju
lerigare en jord är, desto mindre
kalium-behövande brukar den vara. Rena
lerjordar hava sålunda oftast ett
så tillfredsställande kaliumtillstånd,
att en måttlig stallgödsling under
växtföljdens lopp fyller
kaliumbehovet. Undantag härifrån finnas
dock, och i vissa trakter, såsom
sydöstra Blekinge och inom
Vä-nernområdet, är kaliumtillståndet
även i de leriga jordarna oftast
mycket otillfredsställande, varför
här kaliumgödsling behövs. — Om
för året större mängder väl
tillvaratagen stallgödsel eller urin
tillförts, bör på ej alltför kalifattiga
jordar kaliumgödslingen helt eller
delvis kunna inbesparas. — På
ka-liumbehövande jordar behövs
kaliumgödsling främst till betor,
ro-vor, kålröter, potatis och
vallväxter, som äro särskilt stora
kaliumförbrukare. — Stallgödselns
bety
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
