Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens avel - Svinens exteriör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1684
Svinens exteriör
galt, som blivit godkänd för
intagande i riksstambok över avelssvin
av stora vita engelska rasen eller
förädlad lantras. Föreningen som
äger galten skall bestå av minst 8
medlemmar med minst 20 hos
föreningen inregistrerade moderdjur
och att minst 75 % av
moderdjuren tillhör sådana
föreningsmedlemmar, vilkas odlade jord icke
överstiger femtio hektar och vilka
ej i större omfattning driva
svinskötsel med tillgodogörande av
avfall från stad eller annat samhälle.
Föreningen är skyldig att föra
språngrulla enligt fastställt
formulär och föra noggranna
räkenskaper över sina inkomster och
utgifter, samt avlämna förbindelse till
vederbörande hushållningssällskap
att, i det fall att
galtanskaffnings-bidrag ej behöver tagas i anspråk
för täckande av utgift för inköp av
galt, fondera i
galtanskaffningsbi-draget ingående statsbidrag. Vid
premiering utgår till föreningen
ett statligt galtanskaffningsbidrag
med högst 1/6 av inköpskostnaden
för ifrågavarande galt under
förutsättning att lika stort belopp
tillskjutits av vederbörande
hushållningssällskap eller landsting,
dock under förutsättning, att
galten inköpts i samråd med
vederbörande premieringsnämnd eller
hus-djurskonsulent. — Bland övriga
föreningar som arbeta i
svin-avelns tjänst märkes främst
Svenska svinavelsföreningen. Denna
bildades år 1907. Den har till
uppgift att genom
upplysningsverksamhet höja intresset för
svinskötseln och tillvarataga
dennas intressen. Föreningen åtnjuter
statsunderstöd och utger en
tidskrift för sina medlemmar.
Svenska svinavelsföreningen utgör
också ett centralorgan för de
läns-föreningar för svinavel som finnas.
G. T.
Svinens exteriör. Av alla djurslag
intaga svinen en särställning med
avseende på exteriörbedömning, då
bruksegenskaper och
exteriörutveckling tämligen väl
överensstämma. Svinkroppens värde ur
slaktsynpunkt kan uppdelas i mer och
mindre värda kroppspartier.
Så->lunda äro mellan- och bakpartierna
mera värdefulla än framdel, huvud
och extremiteter. Genom
exteriörbedömning kan man erhålla besked
om ovannämnda kroppspartiers
utveckling. Vid urvalet av avelsdjur
har därför beträffande svinen
exteriörbedömningen fyllt och fyller en
viktig uppgift. Vid
exteriörbedömningen av svin få något olika
synpunkter läggas på deras
bedömning beroende på användning.
Man bör därför skilja först på två
stora huvudgrupper nämligen
avels- och gödsvin. Inom dessa
båda huvudgrupper sker en
ytterligare gruppering med hänsyn till
ras, kön och produktionsriktning.
Exteriören med hänsyn till ras
inskränker sig till bedömning av
karaktäristiska egenskaper
utmärkande för den ifrågavarande rasen.
De exteriöra skillnaderna mellan
könen framträda alltmera ju äldre
djuren bli. Typiska hanliga
karaktärer äro grövre skelett, kraftigare
bogparti med ofta förtjockad hud
över bogarna, svagare utvecklade
skinkor, grövre och borstigare
hårbeklädnad. Till den honliga
karaktären höra mera gracil benbyggnad,
djupare bål och bättre rundning av
skinkorna. Ur
produktionssynpunkt skiljer man på tre olika
typer, nämligen pork-, bacon- och
späcksvinstyp. Porktypen användes
för att för färskkonsumtion
frambringa färskt fläsk med små
styckningsdelar från tidigt
utvecklade snabbvuxna djur med tidig
slaktmognad. Svin av denna typ ha
liten kroppslängd (korta,
knubbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
