Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrmjölk - Torrskorpa - Torrsubstans - Torrtid - Torrved - Torröta - Torsklevertran - Torskmjöl - Torsta lantmannaskola - Torlula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torrskorpa — Torula
1753
mas med högtrycksånga. På
valsarna torkar mjölken snabbt i
form av en tunn,
crépepapperslik-nande hinna, som avskalas med
längsställda knivar. Torrmjölken
förmales sedan till ett fint mjöl.
Vid varmluftsmetoden sprutas
mjölken under tryck in i en
torktrumma, där mjölken torkas av en
70—80-gradig luftström, varvid
torrmjölken såsom ett fint pulver
faller till botten av trumman. —
Torrmjölken löser sig i vatten. Den
framställes vanligen av skummjölk.
Torrmjölk, framställd av helmjölk,
är mindre hållbar på grund av att
fettet lätt härsknar vid närvaro av
luft. Sådan torrmjölk måste därför
omedelbart efter framställningen
förpackas i hermetiskt tillslutna
bleckburkar. Torrmjölkens
vattenhalt är 2—6 %. Fetthalten är hos
helmjölksprodukten ca 25 % och
hos skummjölkspulver ca 0,8
Torrmjölken användes vid
bagerier, i choklad- och kexfabrikationen
samt som reseproviant. C. B-l.
Torrskorpa, se Såplera.
Torrsubstans är detsamma som ett
fodermedels sammanlagda halt av
olika ämnen sedan vattnet
från-dragits. S. N-t.
Torrtid, se Klimat.
Torrved är den vanliga benämningen
på ved som dött (torkat) innan den
tillvaratagits. Stamtorra kallar
man träd, som dött och torkat på
växtplatsen. O. E.
Torröta kallas en typ av förruttnelse,
vid vilken de angripna delarna icke
bli blöta och grötiga utan tämligen
fasta, mer eller mindre torra.
Exempel på torröta äro brunröta
hos potatis (se Potatisbladmögel)
och brunbakterios (se d. o.) hos
rotfrukter. Th. Lfs.
Torsklevertran är det ur torsklever
utvunna A- och D-vitaminrika
fet
tet, som vid vanlig temperatur är
flytande som en olja (se
Fiskleverolja). S.N-t.
Torskmjöl, ett slags som foder
använt fiskmjöl (se Fiskeriavfall).
Törsta lantmannaskola (Jämtlands
läns lantmannaskola) är belägen 9
km nordväst om Östersund och 2
km från Tängs järnvägsstation på
linjen Östersund—Storlien. Adress:
Täng. Vid skolan ordnas fyra
olika kurser. Huvudkursen har form
av vinterkurs (se
Lantmannaskola) och pågår under tiden 20 okt.
—10 maj. Mellan 10 sept. och 20
okt. ordnas kontrollassistentkurs
(se d. o.). En kvinnlig
ladugårds-och hushållskurs avhålles årligen
under tiden 15 okt. till omkring
10 maj. Under månaderna maj—
okt. mottagas praktiserande
lant-brukselever vid skoljordbruket.
Detta omfattar 28 ha åker, 10 ha
betesvall, 35 ha skogsmark och 16
ha övrig mark.
Nötkreatursbesättningen är av SKB-ras. Sveriges
Utsädesförenings jämtlandsfilial
bedriver sin verksamhet i nära
anslutning till Törsta
lantmannaskola.
Torula eller torulopsis. De till denna
grupp hörande arterna tillhöra de
jästliknande svamparna (se
Jästsvampar) och likna genom sin
form, sin genom knoppning
skeende förökning samt i fysiologiskt
avseende i hög grad
saccharomyce-terna, från vilka de dock säkert
skiljas genom sin oförmåga att
bilda askosporer. Det finnes såväl
icke jäsande som jäsande arter.
Laktosjäsande arter förekomma
rätt allmänt i mjölk och
mejeriprodukter. I starkt syrat smör kunna
vissa arter framkalla fel. S. k.
foderjäst utgör en genom odling i
stor skala framställd torulaart
(Torula utilis). Torulasvamparna
äro vitt spridda i naturen. C. B-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
