Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der mot att antaga Stovvassers förklaring1. Men betänkligt är
dock, att man genom att förklara em ur em(e) ’cape’ lössliter det
från en hop andra till betydelsen nära stående bildningar, med
hvilka det äfven formelt lätt låter förena sig (jfr nedan).
Enligt min mening är den deiktiska partikeln em att fatta
såsom en w-kasus (måhända instrumentalis2) af den demonstrativa
stammen e- o-3. Till stammen e- förhåller sig em såsom t. ex. tern
i au-tem (jfr gr. ao-re) till stammen te-, nem(-pe) till stammen ne-,
quom till stammen quo-, tam till stammen ta- o. s. v. — Utom
partikeln em finnes som bekant äfven en accusativus em = eum4,
redupl. em-em5 = eundem. Man har velat förklara em ur im af
stammen i- i is o. s. v.6 Men detta är knappast rigtigt.
Ljudförbindelsen /;// har ej ens i obetonad ställning öfvergått till em
(jfr accusativer som partim, messim, semeutim o. s. v. af
stammar på i-7). Tvärtom synes -em i obetonad ställning under
vissa förhållanden hafva öfvergått till -ini, jfr undecim och
möjligen enim. Accusat. quem är ej såsom osk. pim bildad af
stammen qui- utan af que-8 (jfr umbr. per-e pers-e ’quodcumque’9 o.
s. v.). Såsom quem förhåller sig till stammen que- så förhåller
sig ock enligt min mening acc. em till stammen e-10.
1 Om Ritschls mätning êm (jfr Opusc. II, 700, Georges7 s. v.) se Richter
i Studera. Stud. I, 497 f.
2 Jfr t. ex. Danielsson Gramm. Anm. I, 19 n. 1, Hirt Indog. Forsch. I, 26,
förf. ibid. II, 205 f.
3 Om denna stams förekomst i de ieur. språken jfr förf. Stud. etym. p. 78,
n. 2, Brugmann Grundriss II, p. 768.
4 Leg. XII Tab. I, 1 (jfr Schoell Leg. duod. tab. reliquiae p. 62), Paul. F.
p. 54 Thewr. "em pro eum ab eo quod est is".
5 emem eundem Paul. F. Thewr. p. 54.
6 Se t. ex. Ribbeck a. st. p. 29, Corssen Ausspr. I, 386, Stolz Lat. gramm,
p. 347, Schweizer-Sidler och Surber Lat. gramm. p. 120. Danielsson Gramm.
anm. I, p. 29 n. 2 betraktar em såsom den ursprungligen i obetonad (enklitisk)
stålning brukliga formen, im deremot skulle varit den betonade. — Richters
etymologiska funderingar i Studem. Stud. I, 477 påkalla ingen vederläggning.
7 Jfr J. Schmidt Pluralbildungen d. idg. Neutr. p. 62 n.
8 Se om denna stam J. Schmidt KZ. XXV, 91 f.
9 Se dock v. Planta Gramm. d. osk.-umbr. Dial. p. ioi, Bronisch Die
oskischen *• und *-Vocale p. 128.
10 Att em skulle vara en blott analogibildning efter quem (J. Schmidt
Plu-ralb. p. 62 n.), anser jag osannolikt. — Ett bevis för att partikeln em
representerar ursprungligt em, ej im kan man ock finna i id’em, om detta, såsom vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
