- Project Runeberg -  Nya småttingar : ännu odygdigare än Helens /
21

(1896) [MARC] Author: John Habberton Translator: Mina Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Tom såsom läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

»Jag frågade henne då, om hon hade värk i kroppen,
men hon sade nej, det var bara, att hon var döf på ena
örat. Nu mins du väl, Bess, att då pappa var döf ett
tag i vintras, så tog doktor Jarvis en spruta och
sprutade vatten i hans öra, minns du icke det?» frågade Tom,
helt bevekligt.

»En öronspruta, ja det mins jag nog», svarade Bess;
»jag höll handfatet åt honom; men skynda dig bara,
Tom!»

»Jag talar ju så fort, jag kan», svarade Tom häftigt.
»Du får tids nog höra det. Nåja, jag sade åt Karin,
att jag skulle spruta henne i örat, och att det skulle
böta henne så säkert som aldrig det, bara hon kunde
skaffa mig en spruta.»

»Så letade vi båda, och kunde icke finna någon,
men efter middagen — tänk, Bessie, vet du att Margret
har varit borta hela långa dagen?»

»Ah, kära Tom. skynda dig och berätta slut! hvem
bryr sig om Margret?*

»Nå, efter middagen började Karin att gråta och
sade, att hon var döf och öfvergifven och olycklig, för
hon kunde icke höra klockan slå. Och så gick jag ut
i skjulet ’och sökte öfverallt, ocli till slut hittade jag den
stora sprutan, som "Wilson nyttjade i somras att spruta
på rosenbuskarne, du minns väl?»

»Ja, ja, jag minns!» ropade Bess, »gå på, Tom, så
jag får höra, huru du bar dig åt att döda henne.»

»Jag kommer nu dit. Jag tog med mig sprutan och
sade henne, att den visserligen var bra stor, men att
jag-trodde, den kunde duga, och så lät jag henne sätta sig
bredvid vattentunnan, så att jag skulle hafva godt om
vatten, och så gjorde jag alldeles precis som doktor
Jarvis. Jag drog upp fullt med vatten i sprutan och
stack pipen in i örat på Karin, och så lät jag det gå.
O Bess, hvad hon gastade och skrek! Men jag bad henne
att få göra det en gång till, så var jag säker på att
hon skulle höra riktigt bra igen. Så satte hon sig ned
igen, och den gången pumpade jag sprutan alldeles full
och stack pipen litet längre in, och drog på igen och,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasmatt/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free