Nya Stockholm / 370 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erinra. Alla veta, att han är en af vår tids märkvärdigheter, men vi
äro nu åter så vana att se honom midt bland oss, att vi icke alltid
lägga märke till honom, då vi möta honom på Drottninggatan eller
träffa honom i ett sällskap. Detta är för öfrigt fallet med flere
andra af våra vetenskapsmän, hvilka äro kända öfver hela den
bildade verlden, men som i dagliga lifvet gå tämligen obemärkta bland
oss. Man vänjer sig vid alt, äfven vid att se en storhet i sin
vanliga omgifning.

H. Gyldén.

Om vi behöfva blott klifva öfver tröskeln för att från gatan
komma rakt in till frih. Nordenskiöld, går det ej så lätt att hälsa på
prof. Hugo Gyldén, och likväl bor han icke långt, horisontalt räknadt,
så vida det afståndet kunde räknas horisontalt, från den förres
bostad. För att komma till prof. Gyldén, en af vetenskapsakademiens
»ämbets- och tjänstemän», måste man först streta upp för öfversta
delen af Drottninggatan, af gammalt
Kungsbacken kallad, sedan anmäla sig
hos gamla frun i förfriskningsståndet vid
foten af en ännu brantare backe, själfva
Observatoriebacken, och efter att hon
med skarp blick granskat den
inträdessökande samt värdigats draga på snöret
till grinden, börja stigningen upp för de
höga trätrapporna som till tjänst för
stjärnkunnige och deras vänner
underlätta uppkomsten. Man stiger genom en
vacker, ehuru icke synnerligt gammal
park alt högre och högre och befinner
sig slutligen högt öfver hela Stockholm
och dess omgifningar, pustar en stund för att få tid att betrakta den
präktiga rundmålningen och träder därefter in i
observatoriebyggnaden, på gammalt stockholmsspråk kallad »stjärnkikeriet».

Icke långt efter vetenskapsakademiens inrättande, väcktes af en bland
ledamöterna, den bekante matematikern Per Elvius, akademiens sekreterare, förslag
om anläggandet af ett observatorium, och det beslöts, att ett sådant skulle
uppföras på den förlängning af Brunkebergsåsen som höjer sig vid Drottninggatans
ända. Stockholms magistrat upplät åt akademien den erforderliga tomten.
Öfverintendenten Hårleman uppgjorde ritningen, och konungen tillät akademien att
begagna de byggnadsämnen som voro ämnade för slottsbyggnaden, men kunde
därvid umbäras. Direktör Clas Grill lemnade penningförskott, och byggnaden
fullbordades på fyra år samt invigdes den 20 sept. 1753.

Under snart halft annat århundrade som sedan dess förflutit ha följande
personer varit akademiens astronomer: P. V. Wargentin, hvilken i tretiofyra år var
akademiens sekreterare och afled 1783; H. Nicander till 1803, då han tog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>