Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsked; J. Svanberg till 1811, då han utnämdes till professor i Upsala; S. A.
Cronstrand till 1837; H. Selander till sin död 1870 samt H. Gyldén från 1871.
Redan innan Hugo Gyldén, hvilken liksom Nordenskiöld är född
i Helsingfors, drogs till vår hufvudstad, hade han såsom ganska ung
gjort sig känd för framstående vetenskaplighet och utgifvit många lärda
afhandlingar samt tjänstgjort vid observatoriet i Pulkowa. Detta är
nog allmänt bekant, men mindre kändt torde vara, att f. d. docenten
Gyldén före ankomsten till Stockholm var ryskt kollegiiråd. Redan
vid tjugufem års ålder utnämdes han till ryskt hofråd och få år
därefter till kollegiiråd. Vid tretio års ålder kallades han till svenska
akademiens astronom och har sedan i sjutton år skött den
befattningen på ett sätt, att han nu är känd öfver hela den lärda verlden
samt att utländska högskolor och observatorier strida om äran att
kunna rycka honom från Stockholm. I sin egenskap af akademiens
astronom, är han också redaktör af en periodisk skrift som har
utomordentlig stor spridning och kallas almanack, på hvilken akademien
har stor inkomst.
Vetenskapsakademien åtnjuter i årligt statsanslag blott 6,000 kr. samt 3,000
i ränta på den köpeskilling som akademien utgaf för inköpet af de
Abrahamsenska tomterna, hvilka af akademien utan vidare ersättning öfverlemnades åt
statsverket. Såsom privilegiibesittare af almanackan har akademien åt
förläggare- och boktryckarefirman P. A. Norstedt & Söner öfverlemnat utgifvandet och
uppbär därför af sagda firma, enligt kontrakt på 20 år, 80,000 kr. årligen som för
hvarje år ökas med 1,000.
Det inre af observatoriet är en förborgad verld för större delen
af allmänheten, och äfven om detta hemlighetsfulla inre gjordes
tillgängligt för alla och när som hälst, skulle dock de flesta kanske icke
förmå uppfatta dess egentliga betydelse. Hvad som kan uträttas med
meridian-cirkeln, refraktorn och passage-instrumentet är ej hvar och
en medgifvet att förstå. Men det torde dock ega sitt intresse att
erfara, det dessa tre äro de egentliga arbetsinstrumenten på detta ställe
samt att meridiancirkeln, som är ett äldre instrument, användes sedan
1874 till att bestämma läget af en mängd ljusstarkare stjärnor för
att bilda en stjärnkatalog. Detta arbete har till största delen ålegat
amanuensen.
Vid refraktorn, som anskaffades 1877 och i början användes till
bestämmande af åtskilliga stjärnors afstånd, har under år 1887
anbragts en särskild tub för att fotografera »celesta» föremål. Arbetena
vid refraktorn ha utförts af observatoriets föreståndare.
Passage-instrumentet, som äfven anskaffades 1877, har bland
annat användts vid flera longitudsbestämningar som generalstabens
astronom under de senare åren utfört. Sommaren 1888 pågick en
sådan longitudsbestämning mellan Stockholm och Hernösand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
