Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildhuggarverk, visserligen endast i gipsafgjutningar, men tillräckligt
upplysande om originalens konstvärde, endast alltför fåtaliga för att bilda
något tillfredsställande helt.
»Plats för freskomålningar» står det här på väggen, liksom i
nedra förstugan, men freskerna ha ännu ej visat sig. Ännu skämtar
man om den plats, som beredts för dessa målningar och som nu i
ett par och tjugu år stått ledig.
Den 4 nov. 1887 utfärdades en inbjudning till svenska konstnärer, och
före täflingstidens slut, den 15 april 1888, inkommo fem olika förslag till
ornamental dekoration af inre arkitekturen i museibyggnadens trapphus, och ett pris
samt ett accessit utdelades; men den 2 febr. 1888 utfärdade museets nämd en
inbjudning till täflan om utförande af eskisser i 1/10 skala för monumentala
väggmålningar å trapphusets fyra väggytor. Vid täflingstidens utgång den 31
december 1888 hade från fem konstnärer inkommit sju förslag, och tre pris
utdelades — till prof. frih. G. Cederström, målaren C. Larsson och professor M.
E. Winge — men därmed är frågan ingalunda afgjord, och ännu är »platsen»
icke upptagen.
Komitén, d. v. s. den förstärkta museinämden, ingick i mars 1889 till k.
m:t med en skrifvelse, i hvilken den anhåller om tillstånd att träffa aftal med
frih. G. Cederström och hr C. Larsson om utförande af kartonger i större skala
efter de prisbelönade skisserna, hvilka kartonger skola underställas k. m:ts
pröfning. Dessa kartonger afse endast ett par af väggfälten. Till de återstående
skulle ny täflan utlysas.
Från de antika bildhuggarverken förflyttar man sig plötsligt midt
bland den nya tidens svenska konst, om man träder in i kupolsalen.
Där ser man Molins »Bältespännarne», Cederströms »Karl den tolftes
likfärd», v. Rosens »Nordenskiöld» och ett stort antal andra taflor af
nu lefvande svenske mästare. Där utställas också under någon tid
före hvarje inköp de arbeten som hembjudits, och allmänheten tränges
omkring dem, granskar dem, uttalar sitt gillande eller sitt förkastande,
men det är icke sagdt, att dessa omdömen utfalla i samma riktning
som inköpsnämdens.
Kupolsalen har på ena sidan till granne den italienska, på andra
sidan den svenska salen, samt midt emot, på andra sidan trappuppgången,
gravyrsalen omgifven af nederländska salen och franska
salen, alla dessa med tillhörande kabinett. Öfver alt finner man
besökande, men de flesta dock bland de fosterländska konstverken.
Svenska staten har mer än 4,000 målningar, men de finnas ej alla i
nationalmuseet, utan till en del äfven i kungliga slott och andra offentliga
lokaler. Museet har bort åt 1,400, och bland dem omkring 200 i vattenfärg
och kritor. De äldsta samlingarna funnos i de kungliga slotten på 1500- och
1600-talen och tillhörde den kungliga familjen. Huru en tafla öfvergått ur
en kungl. enskild samling till statens är ofta omöjligt att uppgifva, men antagligt
är, att en stor del af nationalmuseets äldsta samling ursprungligen funnits
på slotten. Vill man studera tafvelsamlingens historia åtminstone från Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
