Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 1
ILLUSTRE!)AD BARSTIDNING.
5
gå utan ledsagare ut i staden. Sista
gången jag såg honom talade vi ännu oin den
underbara makt, som kallas ljus och soui
ban föreställde sig vara musik. Ja. jag skall
få se det, som jag nu hör, sade han, — jag
skall snart få se det!
Och nu ser ban det.
z. r.
–
Sidenswahnska bolaget.
I Kapitlet: Ankomsten.
Klockan var l/jll pä aftonen af den 14
Januari 18.. Dagen efter skulle skolorna
börja, och barn, från när och fjerran, som
varit hetnresta till julen, samlades åter i
Helsingfors.
I fröknarna Sidenswahns våning vid
An-drégatan var allting putsadt och fejadt och
skinande blankt, för att första gången
mottaga sju muntra skolbarn i ,,hel
inakkorde-ring." (iångmattorna voro nyss manglade,
öfvertågen glänste af strykhjern och
stärkelse, lampor brunno i alla rum, och en
väntansfull tystnad rådde öfverallt.
Den afbröts af fröken Konkordia
Silfver-swabn, som ined röda kinder och ett stort
hushållsförkläde, klef in i salen, der hennes
syster, mild och mager, satt och stickade
strumpa.
— Men, min söta Amadea, här sitter du
så lugn, som om intet vore att göra! Ser
du inte att bordduken är precis en half
tum längre i ena sidan än i den andra?
Och tikus, hur står den vänd? Den skall ju
ha fem blad åt höger och tre åt venster.
Ilar du dammat af spjellsnöret? Och su
hur Mabelle ligger vårdslöst med ditt
strump-garn kring benet och ena örat afvigt! . . .
Jag undrar om Miua skurit tillräckligt
många skifvor på korgen, två åt hvar och två
skifvor metvurst likaså per man? ... Jag
tänker de äro här i rappet, barnen. —
Fröken Amadea hade beskedligt rättat de
påpekade felen under det hon på sitt
stillsamma, litet gråtmilda sätt sade:
— Ja, ja, måtte de komma i en lycklig
stund, kära Dika. Inakkorderingar äro så
ansvarsfulla. Men då man måste lefva på
dem . . . Jag är bara rädd, att vi icke
skola gå i land med att ha uppsigt öfver sju
främmande barn. Och bråk och bekymmer
få vi, det är säkert . . .
— Nå, om jag bråkar och du bekymrar
dig, så dela vi ju bördan jemt, syster Dea.
Men för resten skola de vara väl uppfostrade
barn från hyggliga hein. Himmelstjernas
känner jag, dem har jag sett en gång hos
Petterqvists barn. Lille Pumpenritter är
ursprungligen tysk, men föräldrarne vilja
uppfostra honom till finne. Du vet, fadren
är officer på Sveaborg. Gossen har julat i
Borgå hos morföräldrarne och kommer i
qväll med de andra. Det är besynnerligt
att de icke komma ... .
— Små flickorna Artblom skola ju också
vara begåfvade barn, — sade fröken
Amadea mildt. — Den äldre är så vacker och
den yngre skrifver vers. —
— Strunt, det gjorde du också vid nio
års ålder. Men inte har någon hittat på
att kalla dig begåfvad, — sade fröken
Konkordia mera uppriktigt än vänligt. —
Men om lille Pingelbom vet jag ingenting
annat, än att fadren är kapellmästare i
Lovisa . . . tyst, nu ringer det! Och hon
störtade ut i tamburen, följd af Mabelle, en
liten fet knäracka, som af sin korpulens
hindrades att göra de glädjeskutt ban
ämnat till de ankommandes ära.
— Bevare mig, här äro de! — utbrast
fröken Amadea, så förskräckt, som om hon
sett ett regiinante hottentotter tåga in.
-Jag måste säga åt Mina om theköket . . .
Och hon skyndade långsamt ut i matsalen.
I tamburen försiggick emellertid en
högtidlig presentation. När dörren öppnades,
klef till först en tapper ung man om nio år
in:
— Se här ha vi Kasimir Hiinmelstjerna,
hur må pappa oeh mamuia? — utropade
Konkordia med en igenkännande nick och
räckte honom handen.
— Jag heter Fritz Aniatus Pumpenritter,
sade den föregifne Kasse. —
Ilimmelstjer-liorna komma först i morgon med egna
hästar. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
