Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
NYA T ROLLSLÅ NPAN.
N:o 3
nas ännu otaliga andra, hvilka de starkaste!
teleskopet- ej kunna upptäcka. Det säges,
att man kunnat räkna 43 millioner.
Att några stjernor synas för oss större än
andra, kommer antingeu deraf att. de
verkligen äro större, eller deraf, att de äro oss
närmare. Den närmaste iixstjerna, hvars
afstånd man kunnat uträkna, är stjernan a i
Centauren. Ljuset går 28,700 geografiska
mil i sekunden och behöfver likväl 3 år och
8 månader för att hinna till oss från denna
stjerna. Räkna då först ut huru många
sekunder gå på 3 år 8 månader, och
multiplicera sedan detta tal med 28,700, så kan
du säga oss huru många mil det är till
denua vår närmaste granne bland
fixstjer-norna. Tycker du att denna räkning är
alltför besvärlig, så kan jag berätta dig
summan: hon utgör 3 billioner, 9,000 millioner mil,
hvilket tal skrifves med 13 zittror. Emedan
nu stjernan a i Centauren ej synes större,
än den praktfulla Vega i stjernbilden Lyran,
från hvilken ljuset behöfver 21 år fcr att
hinna till oss, förstå vi deraf, att samma
stjerna a måste vara mindre än V ey a. Vega
är en så ofanteligt stor sol, att hon, på
samma afstånd som vår sol, skulle sprida
300 gånger mera ljus än denna och alltså
måste vara 300 gånger större eller starkare,
än vår sol. Likväl öfverträffas Vega i glans
al’ Sirius, från hvilket ljuset behöfver 72
år för att hinna till oss. Huru stor och
stark är då denna ofantliga sol?
Ingen stjerna af första storleken sänder
till oss sitt ljus på mindre, än tre år. De
minsta stjernor, som teleskopet kan upp
täcka, behöfva dertill 2,700 år, och man
tror att ljuset från aflägsna stjerntöcken
eller nebulosor behöfver mer än 10,000 år
för att hinna till oss. Häkua ut detta i
mil, om du kan! Den Silius, som vi nu
se, är icke Sirius för i dag, utan Sirius för
72 är sedan, och om en af de små
.stjernorna i dag skulle slockna, skulle vi ännu
i tusen år se henne tindra på aftonhiminelen.
De stora stjernorna, de som man räknar
till första klassen, äro till antalet endast 18,
och af dem synas endast 12 här på norra
halfklotets himmel. Dessa äro, räknade i
rung efter deras ljusstyrka, följande:
1. Sirius i stjernbilden Stora Huuden;
2. Arcturus i ßootes;
3. Rigel i Orion;
4. Capella i kusken, vid randen af
vintergatan.
5. Vega i Lyran;
6. Procyon i Lilla Hunden;
7. Betelyeiize i Orion;
8. Aldebaran i Oxen;
9. Antares i Skorpiouen;
10. Spica i Jungfrun;
11. Regalus i Lejonet;
12. Af air i Örnen*).
Af andra storleken räknar inan 55
stjernor, af den tredje 170. Här må endast
nämnas Alamak i Andromeda, Algenib och
Ma rit a b i Pegasus, Apollo och Herkules i
Tvillingarne, Oetntna i Norra kronan, Mirak
i Andromeda, Castor och Polliix samt
slutligen Polstjernan, som räknas till andra
klassen.
De sju stjernorna i Carlavagnen hafva
följande namn i ordning från öfre tvärstrecket
i dou omvända femman: Dubhe, Merak,
Phekda, D (Delta), Alioth, Mizar,
ßc/iet-iiash och tillhöra dels andra, dels tredje
klassen. Till andra klassen höra äfven de
tre lätt igenkända stjernorna i Orions bälte,
hvilket af några kallas Jakobs staf.
Profeten Esaias (40: 25) säger: .,Herren för
höjdens här efter tal. Han kallar dem alla
vid namn’1. — Araberne gåfvo fordom namn åt
vidpass 50 eller 60 stjernor. Astronomerne i
våra dagar beteckna på sina kartor stjernorna
med grekiska bokstäfver, hvar och en i dess
stjernbild.
För att få en bättre öfversigt af
stjernornas mångfald har man på himmelskartan
indelat dem i vissa konstellationer eller
stjernbilder, åt hvilka man gifvit namn och figur
efter olika föremål, såsom du mins t. ex. af
Djurkretsens tecken i almanackan. Väduren,
Oxen, Tvilliugarue o. s. v. Vill du nu
uppsöka någon viss stjerna, så finner du henne
på kartan i hennes stjernbild. Men du kan
äfven uppsöka henne på aftonhimmeleii ute
i det fria, om du blott minnes, att alla, utom
polstjernan, flyttar sitt läge efter årets och
dygnets tider.
*) Nftgrn Kikna i denna stjernas ställe Alphaxd
i Vatteuormen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
