Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
ILUrSTHBUAU BA1INT1H.N1.NG,
79
— Hör ilu Seluin, nn ringer det. — ropade
An el, — dnr är visst kusinerna! Vi skola springa
och suga till At mamillii.
Båda barnen sprungo ocli berättade på en gång j
att kusinorna kommit.
Mamma satt vid lilla Eriks bädd och sydde.
— Stilla, stilla ni kiiru smil bullerbasar! —
varnade hon. — Lilla bror liar just somnat, han
liar varit så orolijr. Ja så, kusinerna komma.
Mamma skall då g å att. so till denis lekar, annars
vända do i sitt. oforstAnd upp och nod på hela
rummet och kiinna dertill skada sig sjelfva. Det
är ledsamt, min lilla Selnm, Btt mamma måste
bedja dig sitta hos Erik medan lian sofver.
Wendin är borta, hon har gått till sin mamma som
är sjuk. och Kristina kan ej lemna köket. Du
skullo nog ha bra roligt, att leka med Edvard och
Anna, men sit ter icke syster Selma gerna här hos
Erik. liiir mamma ber?
— Ja, mamma, det gör jag nog.
— Ja. det visste mamma. Meu kom ihåg, niin
tlicka att om lilla bror vaknar, sä lår du ej taga
upp honom, utan koin och säg till At mig. Adjö
så länge! — Mamma kyste sia lilla flicka ocli
gick med Axel för att laga emot knsinernn.
Selma satte sig bredvid den lilla soJvaude Erik.
Nu skall jag sitta som mamma brukar sitta - Selma
jemkade sin klädning och drog med handen öfver
sitt håf, — månne jag nu liknar mamma. Kasrh!
dör Hög genast nn fluga. Om jag inte satt.it här,
så hade lilla bror vaknat nil. — — Hvad de
barnen bullra derute! — Edvard är så treflig att
leka med — och Anna! — hon är då riktigt
lustig då hon hoppar kråka — hvad jag skrattade
rysligt sist! - Selma skrattade ännu rid tanken
derpå.
Hon satt länge och lyssnade till det glada
sorlet från rummet bredvid, och försökte gissa sig
till hvad de lekte. Erik sof sött. — Hvad den
Sossen snarkar. Nästan lika högt som pappa
Ma åfili! Jag börjar bli sömnig — Selma sträckte
på .-ig. — Jag undrar hur mamma beter sig
for att inte somna nilr hon sitter så här rid Eriks
vagga V Jo. hon brukar oftast sticka strumpa,
•lag skall försukn! — Selma, började träda sina
små peklingrar om hvarandra så iort hon kunde.
Bullret tycktes nu aftaga i rummet bredvid och
om en stund koin mommn in.
— Se så nu är mamma här igen tack. min
älskling! Hur liar det varit?
— Jäg har jagat, bort fem flugor. — berättade
Selma. — och en af dem var så stor, så stor.
— Derlör sotver lilla bror så lugnt, lör att ban
har en snäll syster som vaktade ho 0111. Blef ej
tiden dig brn fång, min lilla docka V
— Vet mamma, jag tror ej jng skulle haft
roligt med kusinerna i dag.
— Hnru så? — frågade mamma.
— Jo. ser du, de kunde leka utan mig–-
men flugorna kommo så ofta pä Eriks näsa.
Du lilla kråka, — sade mamma och
skrattade. — Men skynda dig nn, så kan du äniui hinna
träffa kusinerna "i tamburen.
Selma flög al. Så glad som nu hado hon ej
varit på länge.
Den altolien gick Selma tidigt till sängs.
Möjligen hade hon blifvit trött af den möda hon haft
att föreställa mamma vid lilla brors vagga.
Hela natten drömde hon att hon satt hos Erik.
Det var så roligt. Han sof så godt. Flugorna
hade satt si# i en rad på kanten at’ hans vapga
och sjöngo den nättaste vaggvisa. Mon hur hon
såg på Erik, märkte hon. ntt ban hado vingar vid
skuldrorna, llon lutade sig öfver honom och
rörde vid dom for ntt se om de voro lians, eller
om det var Wendins sopviugnr som hade kommit
att ligga der. Da vaknade Erik och Selma tog
honom upp på sin ann for att sofva honom.
Hvad han vägde! — — Men mamma hade ju
nekat henne att taga upp honom från bädden Hvad
skulle mamma säga nu när hon kom in? Selma
skrek till i sin ångest — och vaknade dcrnf.
Det var ljus dager, soleil sken in, mamma stod
lramför henne — ocli Rosa låg på holmes arm.
— Rosa, min älskade dooka. har jng dig a ter!
— ropade Selma, lyftade upp Rosa och höll henne
med utsträckta annar framför sig. — Nu är din
mamma snäll, — och nu skola vi- aldrig, aldrig
skiljas inera!
It. W.
Brcf under Vingen.
•Sigrid. Tack. Vid tillfälle införes- din sändning.
J]- a. Min helsning tillbaka till lilla vänliga
Maj. Sländan.
ti —n. Med tack emottagit.
Siri T. Tack för bref och bidrag. Släpdan
tycker sä mycket om ntt höra berättas om f;’a,la
utfärder och snälla, hurtiga bnrn. Skrif snart igen!
Etn It. Myckel snällt att tänka på Sländan.
Edith i Sàlo. Tack lör den goda sändningen.
O. F. Ii. Sländan är mycket tacksam for dina
rikliga bidrag och skall nnvända nf dem så ofin
utrymmet medgifver. Men bilderrebus äro dyra
ntt utföra, och kuuna endnst sparsamt införas.
Jarl i U.borp. Dina bidrag inlöras nu d nöje.
Emil y. Tack for gåtan!
Sellin i i )r:eaari. Naturligtvis framfor Sländan
gerna bref. Du kan skicka så många du vill.
Mniju. Tack lör allting annat utom
utanskriften! Det är alltid roligt aft få höra »1 er, ni
kära. flinka skribentor. Löftet om port rätterna
tager Sländan strax fasta uppå
.lita .Jaså. du håller pA att sjunga ,Alaudn
cnntnt4 ! Sländan lindé stort nöje af ditt bref och
beskrifningar tia deruti. Z. T. tackar or begge lor
belåningen.
Aino. Mycket nöjsamt att få porträtterna ocli
belåningen. Tack!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
