Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
NYA THOLLSLÄNDAN.
N:0 18
ger högt (1:1 de stackars barnen läste
alltför tokigt eller påstodo att m a blir einina.
Men deras mamma, fru Nordenborg och den
sextonårig» Lilli blefvo allt mer och mer
allvarsamma.
Nu ropade klockaren: — Petter Ilögvall|
En gosse omkring tolf år gammal, klädd
i en stor lappad röck, trasiga byxor och
jättestora, grofva stötiar, trädde fram med
nedslagna ögon. lians röda, smutsiga händer
vittnade om hårdt arbete ocb den bleka
kinden om klen föda.
— Nå, latmask! — ropade klockaren, —
kan du nu bättre än sista gången, hvad?
Petter tummade siu trasiga mössa, hans
läppar darrade, men han svarade, ej ett ord.
— Läs här nu och läs ordentligt,— sade
klockaren och pekade med sitt stora finger
i boken.
Tetter lutade sig djupare ned, stirrade på
bokstäfverna, skrapade sig i hufvudet,
suckade och stönade.
K, o, ni, kommer hit I alle suin . . . som
a, r, ar .... a, r, ar . . . arbeten o, c, h,
ush . . .
— Och, — rättade klockaren.
— Och ären be b, e, t, . . . . be.tenk. .
. . b, e, t, u, betungade, ocb jag vill ve v,
e, d, väderlek . . . v, e, d, ved v, c, ve
väder ....
— Kanske väderqvarn, — sade klockaren
hånfullt. — Jo, du är just eu skön pojke!
Hvarför kan du inte lära dig att läsår Du
är lat, du borde få stryk.
— Slå honom inte! — utbrast Lilli och
steg hastigt upp, — han har ju ingen mor.
— Andra hafva också lärt sig läsa —
brummade klockaren, — han är en lat best,
det är ban, lilla fröken. Nå, du kan väl
inte katekesen heller?
Petter tummade åter deri trasiga mössan
och såg högst olycklig ut.
— Nå, hvad är döpelsen?
— Döpelseu är . . . döpelsen är . . .
— Ja hvad är den?
— Döpelsen är ett blått vatten . . .
— Ar döpelsen bara vatten?
Jo,— svarade Petter darrande.
— Det är inte sannt, — skrek klockaren,
— men du är som vanligt ett dunihitfvud
och gå nu din väg, jag vill inte se dig.
Petter kröp så långt ban kunde bakom
de andra barnen ocli gret. sakta men bittert
i sin vrå.
Fru Nordeuborg gick nu, åtföljd af sina
barn, till bagarstugan, för att höra huru de
äldre kunde. Här var det ej mycket bättre.
Ku del kunde visst läsa någorlunda flytande
i en gäll sjungande ton och rabbla upp
långa stycken ur katekesen utantill, men de
flesta stafvade och stapplade vid alla längre
ord. Detta förvånade hcrrgårdsbarncn på
det högsta och endast fru Nordeuborgs
varnande blickar kunde afhålla dem från att
skratta åt de löjliga misstag flera gjorde.
Då läsförhöret var förbi och presten rest
bort, uppstod derföre ett lifligt samtal
emellan uior och barn om denna dags
tilldragelser.
— Mamma, de äro ju förfärligt dumma!
skrek Attc.
— Stora flickor om tio och tolf år kunna ej
läsa, — sade Rosa.
— Hvarföre gå de ej i skolan? —
frågade Rudolf, — lilius hor ingen skola?
Fru Nordenborg svarade: — de stackars
barnen äro helt säkert icke dumma, de äro
endast okunniga, grufligt okunniga.
— Men hvarföre äro de okunniga?
— Ingen har undervisat dem.
Folkskolorna äro ännu få i vårt land och till
exempel våra underliafvande hafva mera än 2
mil till sockenskolan. Barnen användas
tidigt vid jordbruksarbetet eller sköta de sina
yngre syskon. Ilela sommaren gå de i vall
med korna från slutet af Maj till början af
Oktober. De hafva icke några lärorika,
underhållande berättelser eller roliga sagoratt
läsa, endast katekesen och abcboken, hvilka
förefalla tråkiga och obegripliga emedan
ingen kan förklara för dem innehållet.
Föräldrarne äro sjelfva okunniga och dessutom
upptagna af sitt tunga arbete.
— Men mamma, - invände Lilli
fundersamt, — kunskaper är ändå en så vigtig
sak, jag tycker de borde skicka sina barn
till skolan äfven om det är lång väg.
Åh ja, men ser du, först och främst
behöfva de verkligen den hjelp de kunna få
af barnen, ty de flesta äro så fattiga att de
ej hafva råd att. hålla tjenare eller betala
en daglönare, och mången fattig moder skulle
ej kunna lemna hemmet och gå ut på än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
