Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 14
ILLUSTUEIIAD BA1LNTIDNING.
135
Hvilken han? Vet du det irke? Det har ju
stått alt läsa i alla tyska tidningar. Ty ras är
borta. Tyros liar blifvit lörd till djurläkaren för
att undergå operation, mon Ty ras behagade morra
oeh sprang sin väg.
Nu förstår du hvarför hula Berlin söker och
hvarför alla tyska tidningar omtala denna
förunderliga händelse, ’fyras är ,.rikshundenfurst
Bismarks hund. han som en gång bot furst
Gort-schakofF i benet. Tänk, oni ban råkat ut för —
en finsk varg!
Men var utan bekyintner. Tyras iir återfunnen
i närheten nf en korfbnd, Berlin är åter lugnt,
och de två tusen par benen i uniform få nu
an-sfälla jagt efter tvåtota rymmare . . .
— 1 Potsdam liiira Berlin hände sig nyligen,
att e-i arbetare gick hem från sin verkstad om
qvällen och hörde en okänd qvinna ropa på bron:
ett barn föll i strömmen! Strax afkastade
arbetaren sin röck, hoppade i strömmen och lyckades
rädda en liten gosse, som var nära att drunkna.
Man kan tänka sig hans förvåning och glädje,
när han bergnt den lille på stranden och såg. att
det var hans tgen son! En god gerning belönar
alltid sig sjelf, men här var belöningen dubbelt rik.
— Fru Miller i Hamburg miste för ett år sedan
en dyrbar ring. Den hade legat på hennes
toilett-bord. och ingen annan, än tjenstflickan Dorthe
hade varit i rummet. Dorthe har stulit ringen.
Nej. Dorthe visste ingenting. Dorthe gret och
bedyrade sin oskuld. En sådan illmarig, tjufsig
llicka! Dorthe anklagades för stöld oeh dömdes
till ett års fängelse.
Domen verkstäldes. Dorthe satt i tukthus med
andra forbryterskor och frigafs, sedan hon
ut-tjent sitt strafl. Hvad skulle hon nu företaga sig?
Hon var fattig, oi h ingen ville taga en tjuf i sin
tjenst. Dorthe gick ombord på ett skepp, som läg
segelfärdig! till Amerika, for att söka en tjenst,
der igen kände henne.
Det är nu två veckor sedan skeppet seglade
bort. Dagen derefter lät fru Miller omsätta sina
krukvexter i ny mull, och dou gamla mullen
tömdas ur krukorna. Då hände sig, till allas
förundran, att den förlorade ringen àtn-fans i en af
krukorna. Hum var detta möjligt.’ Jag vet,
sade lilla Fritz Miller, som är 6 år gammal. —
Hvad vet du? — Jo. nu mins jag, att jag gräfde
ned riugen i mullen.
Dorthe hade suttit ett helt år i läugelse, Dorthe
hade blifvit vanhedrad som tjuf, Dorthe hade
mils t fly från sitt fädernesland, och Dortho var
oskyldig! Detta står nu aff läsa i alla tidningar.
Huru skall nu fru Miller godtgöra så mvcken
oförrätt? Icko kan hon gifva Dorthe tillbaka ott
år af hennes lit! i ko han hon utplåna Dorthes
skymf eller betala den oskyldigt dömdas tårar
med guld. Du, sora läser detta, mins, att du
aldrig lör hastigt dömer en annan, som kanske är
oskyldig; — mins, att, du hellre tror godt, än ondt
om alla menniskor!
— Två engelska lorder metade en dag foreller
i en fors i Norge. Det nappade förträffligt och
lorderna skeno af belåtenhet. Bäst det var, kastade
den ene ut sin ref sä oförsigtigt, att kroken flög
genom lians näsa och fastnade. Tror du ban skrek?
Pytt också. Han skar med sin knif ai refven
och fortfor att meta. Först då de fått nog och
skulle begifva sig hem, såg kamraten luir det var
fatt. Näsnn hade svält upp som en stor röd po
tatis, och kroken var omöjlig att draga ut. Hvad
gjorde då vår lörd? Jo, lian vinkade vid
hemkomsten åt sin betjent, satte sin hvassaste
rak-knif i dennes hand och befalde honom att skära
upp näsan och taga ut kroken. Under
operationen. som säkert icke var utan smärta,
förändrades ii ke en min i don tappre lordens ansigte.
Det var kurage! Och hans näsa är nu bra igen
och mår som vanligt.
Prenumeranternas sida.
Lilla Pikku.
(Forts.)
Du har säkert längtat att få höra någ.iuting
mer om lilla Pikku Ja ja! Hon har genomgått
många öden sednn du för första gången lärde dig
känna henne. Hon har smakat både glädje och
sorg. både fröjd och smärta, men allt är hon
ännu lika glad som förr, åtminstone hvad inan
kan förstå af hennes pigga lifliga ögou och glada
qvitter. Men ingen har ju ännu kunnat se in i
ett litet tågelhjerta, och ingen vef således, om
icke äfven der ibland kan röra sig annat, än glada
känslor. Kanske äfven Pikku någongång, då
sorgen alltför tungt la^t sin hand öfver henne,
hängt hufvudet och sett sorgsen ut. Hvem vet!
Men om det ock så varit, har detta missmod icke
varat länge ty aldrig har jag ännu ertnppat
henne i en sådan sinnesstämning. Det är icke
de små fåglarnes sed alt vara sorgsna, utan
tvärtom alltid glada, och derföre går ju äfven
menniskan som så ofta är missnöjd ocli nedstämd, ut
i skogen för ntt der glömma sin sorg. Det är då
de glada sinå fåglarne soln alltid uppmuntra och
trösta henne.
Nå ja! Pikku är åtminstone i detta full lik
sina kamrater, ty fast Un hon genomgått sju sor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
