Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 NYA. TltOLLSLÅNDAN. N:0 17
landremsan. Ett tyst, sorgset sällskap. Det,
var nu dager oeli de kunde se hvarandras
hvita ansigten. Tyst och hastigt skyndade
de öfver den kürrartade marken fram till
det bestämda gömstället.
Plötsligt hördes ett skrik.
— Hvar är John? Hvar är min lille gosse?
— frågade ifrigt en af qvinnorna.
— Jag trodde att du hade honom, —
svarade hennes man förskräckt.
— Jag trodde att du hade honom, — svarade
modern och sjönk jemrande ned på marken.
— Ilar ni sett honom sedan sedan ni
lemnade ert hus? — frågade kapten Hardy.
— .Ja, — svarade den arma modern
gråtande, — jag bar honom ned till floden och
satte ned honom på stranden. Jag trodde
att hans fader hade tagit hand om honom
sedan. Ilan måste ha somnat, medan vi
väntade på er, och så blef han qvarglömd i
brådskan. Mitt barn! Mitt barnl
— Tyst, tyst! — sade kapteu Hardy. —
Jag vili försöka att hemta honom tillbaka
i qväll.
Men detta löfte syntes icke gifva den
stackars modern någon tröst. (Forts)
Från Sländans postmästare.
Mjuka tjenare, Slända! ilar äran anmäla min
återkomst fråu Norjje, der jag slipat mina klackar
i bergskrefvorna pen varit uiira att tumla
„hoved-kulds" i lorsarne vid försöken att jaga efter
uy-heter ät dig. Måttligt besvär lör en sä stor
uppgift, menar du. Men jag försäkrar, att jag gerna
skulle stångats med , //iHimalaja" och doppat mig
i „Avkketjærn", om jag dermed kunnat tjena dig,
ärade slända.
livad jag inhemtat under min forskningsresa,
skall jng ha nöjet Iramlagga för dig i en följande
nr. Del var blott skada att jag ej hade ett oga
i nacken och ett vid hvardera örat, jttg skulle då
gjort dig större uytta.
Var god och säg till, att jag vridit om nyckeln
till postväskan, soiu härefter mottager alla glada,
skäligen korta brel till vidare befordran.
Min högtarade Händas ödmjuke tjenare
Toto Ponselbäi k.
Sländans nyheter.
1 September är inne. En god början, kära barn,
fill ert vinterarbetel - kulan är så bra, hon
förbereder oss för lifvet. Ett godt kamratskap,
pligt-trogonhet, Hit och hurtigt sinne önskar Sländan
sina gossar ooh flickor!
livad skulle hon göra med stålpennorna ? I ons=
dags niorgse inkom genom ott öppet fönster i ett
at Oskarshamns större hus en kråka som grop
en på ett bord stående ask, innehållande
stålpennor. Kommen ut i det fria, tappade hon sitt byte
pä gatnn, men upptog åter detsamma, hvarpå bon
fortsatte färden.
Tagel till en metref behöfde en 8 årig gosse,
lian hade sett atalra gossar rycka tagel ur
svansen på hästar, och ban skulle nu följa deras
exempel. En häst påträffades å en gata," och 8 åringen
började plocka tagel. Men hästen har o. kså
känsel i Han gaf gossen en spark så att öfverläppen
klots och ban får bära märke deraf hela sitt lif.
Ilan plockar nog iute tagel mera frän hästar.
Må det vara en varning äfven för andra!
Konung Alfons XUI:s amma skall, enligt den
spanska etikettens fordringar, i en snar framtid
träda tillbaka och lemna rum lör en barnvnkterska
ur förnäm familj. Amman, hvilken med nästan
afgudisk kärlek häugor fast vid sitt fosterbarn,
motser detta ögonblick med förskräckelse och vill
oj låta lugun sig, i trots al’ drottningens
föreställningar, at.t hon ju finge ersättning i sitt- eget bart).
Då alla hennes böner att tå stanna voro fruktlösa,
föll hon på en ljus idé, hvarigenom hon vann sitt
mål. Hon lärde den lille konungen siiga: „Amman
måste stanna, jag vill ha henne hos mig",
hvilket Alfons derefter oupphörligt upprepade inför
bela hofstaten. Jnför en dylik direkt uttalad
önskan af konungen måste sjelfva etiketten gifva
efter, ocli sålunda kommer amman att tills vidare
stanna i hans bila majestäts omedelbara närhet.
Bref under vingen.
Till „Thu young Uleas" vänner,
d. 1 Sept 1888.
llallo, kamrater, derborta (iå andra sidan
Allan-len! Veta ni väl hvem det är som skrifver till
Eder? Dot är eu flicka från Finland. Hu, detta
björnarnas och vargarnas ödsliga hind, utropa ni.
Men ni ha misstagit ur, också vi halva ett skönt
hemland, som är oss lika kärt, sora Förenta staterna
för er.
Genom vår lilla glada tidning .Trollsliiudan"
som nnrl. r sina skära vingar samlar Finlands barn
till ett. gemensamt arbete lör det godu och sauna
hafva vi hört om heunes kamrat, .. hen unga idéen ’
derborta i det fjerran landet. Vi ville sända er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
