Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. På spaning efter Mary
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 418 -
bakom det stora trädet, sade Martin; jag ser hans
huvud nu, men det är för mörkt att få reda på, vem
det kan vara.
Under det Martin sade detta, hördes en låg och
egen sorts vissling mellan tänderna, varefter
Smultronblomman sakta med sin hand nedlade Martins
studsare, sägande:
- Det är John.
- Omöjligt, sade Alfred.
- Jo, svarade Smultronblomman. Jag känner
den där visslingen så väl. Jag går efter honom.
Var icke rädd.
Smultronblomman begav sig bort till trädet,
kallande John sakta vid namn, och återvände några
sekunder därefter, ledande vid handen John, vilken
utan att säga ett ord, helt lugnt satte sig ned vid
elden.
- Hur har du kommit hit? utropade Alfred.
- Följt spåret, svarade John.
- Men när gick du hemifrån?
- I går, svarade John, då jag kom tillbaka.
- Veta edra föräldrar, att ni gått hit? frågade
kapten Sinclair.
- Jag mötte den gamle Graves och sade åt
honom det, svarade John. Hava ni någon mat?
- Gossen har säkert ingenting ätit sedan han gick
hemifrån, det vill jag ansvara för, sade Martin,
medan Smultronblomman räckte John ett stycke fläsk,
har ni det, John?
.- Nej, svarade John med munnen full.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
