Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
bytte sig det en Hemming Hemmingsson (kanske Hatt) emot
Vall i Visnum och förmodligen har denna Hemmings
efterkommande länge innehaft godset. Kan väl hända, att en ibland
dem varit den Merine, som 1476 skänkte till samma kloster
Justatorp (Hjulsta), Broby och Midskagen i denna socken; dock
med förbehåll att arfvingarne skulle få igenlösa dem.
Byn eller Kihlsbyn vester från kyrkan har länge varit ett
stort gods. af 2!/2 hemman, af hvilka !/2 Ödegården skall vara
stambyn och förmodligen fått namn deraf, att han blifvit öde
vid digerdöden; men man är okunnig, hvad slags folk här bott;
dock synes Kihlsbyn vara ett af de äldsta sädeshemman i Kihls
socken.
2. Väse härad !).
16. Väse (Ves) moderkyrka har man hållit före att hafva
haft namn af annat än häradet, som blifvit förloradt med
tiden ”); men den gissningen behöfs icke, ty både härad och
socken hafva väl på en gång kunnat blifva nämda af gården
Vä, Ve eller Vi, hvilket ock brukas i k. Gustafs testamente”).
Den första oss veterliga kyrkan var af trä, trång och mörk,
16 alnar lång utom vapenhuset och 9 bred; men den lär hafva
varit till före digerdöden och sedan blifvit flyttad ett stycke i
5.0. samt af sten uppförd. Den blef i början icke heller större,
men hon vidbygdes och förbättrades efter hand och tjente länge
till sitt ämne.
Utom Fogelviks och Alsters socknar lydde äfven hit några
hemman i norr, som framdeles blifvit hädan skilda till Nyed.
I detta pastorat egde presten och kyrkan tillsammans
gårdarne Torp, Rud, ’/s Vestanå och 2 1 Asphytta i Fernebo utom
Munkehättan och prestgården Ås i Veshärad, Prestgården i
Alster och Väång i Fogelvik. Björka och Berg i sistnämda
socken egde presten fritt.
1, Väs-härad synes i detta tidehvarf hafva haft Ölme härad under sig
och att efter digerdöden båda sammansmultit till ett. Åtminstone varade det
så i hela nästa tidehvarf, hvarför de ock alltid haft en länsman tillsammans.
?) Rhyzel. Verm. Eccles. M. 8.
> Den som förde pennan vid detta testamentes upprättande var
otvifvelaktigt mera mån att få socknarne i ordning på papperet efter vanligt uttal,
än att granska namnens ursprung från sina första källor, hvilken anmärkning
äfven strätker sig till flera ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
