Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Petersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST PETERSSON 343
skap har den stora hedern af att bägge dessa
betydelsefulla diskussioner bevarats åt eftervärlden, i det att
sällskapet låtit från trycket utge stenografiska referat
däraf.
Den förstnämda, den allmänt än i dag så kallade
Bergendalska diskussionen, inleddes med ett kort men
talangfullt, delvis bitande sarkastiskt anförande af friherre
Joseph Hermelin. Diskussionen, som därpå följde, fick af
den i början af denna uppsats nämde professor Noreen
vitsordet, att den var »rent en glänsande.» »Med sin
sakkunskap och sin frihet från öfverdrifter synes den mig»,
sade professor Noreen, »vara ett det vackraste bevis på,
att den absolutistiska nykterhetsrörelsen nu lämnat
slyn-g-elåren bakom sig och framträder med en mans
anletsdrag. »
Professor Noreen hade utan tvifvel rätt: det var en
förträfflig diskussion, med all säkerhet en af de förnämsta
i sitt slag, som någonsin förekommit i Sverge. Att
predikanten August Peterssons inlägg hörde till aftonens bästa
och gjorde ett starkare intryck än något annat — med
undantag måhända af professor Noreens eget — skall
näppeligen någon af de närvarande bestrida. Med obeveklig
logik tillbakavisade han de angrepp på nykterhetsrörelsen,
som åtskilliga teologer gjort under diskussionens lopp. Må
det tillåtas oss att här anföra följande ur predikanten P:s
första yttrande:
»Någon har anmärkt, att ifvern och glöden i en människas
tal ofta vittnar om fanatism, men den behöfver icke innebära
något sedligt dåligt. Den kan lika gärna bero på, att man
genomträngts af den kärlek, som är fullkomlighetens lag. Blir denna
kärlek en kraft i ens eget hjärta, så kan det hända, att man kan
bli kraftig i orden äfven i fråga om absolutismen, utan att det
bör kännas som en dom öfver andra, som icke kunnat vara med
om den.
Det ringde på min tamburklocka i går afton, och en gosse
trädde in och bad: »Var snäll och köp en duk, som mamma
skickat mig ut att sälja. Vi ha intet att äta. Min pappa är en
drinkare. Vi veta icke ens hvar han är. Vi äro åtta syskon, och
små äro vi allihop.» Sedan jag samtalat med gossen och fått
klart för mig, att han talade sanning, kände jag mig ock vann
och brinnande i mitt sinne. Jag skulle vilja erbjuda mig att
göra en rond med docenter och professorer inom teologiska
fakulteten vid Upsala universitet i sådana nästen. Jag tror, att
de då skulle dra in på sina domar gentemot absolutisterna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
